The purpose of this essay is to investigate and assess, with Clausewitz?s theory as thebackground, how different military theorists interpret and relate to the nature of war.This essay illustrates the state of research into Clausewitz?s philosophical influences.Clausewitz?s theory of the nature of war is subjected to a qualitative text analysis that is followedby a critique of other military theorists interpretations of his theory. Subsequently a descriptive,comparative qualitative text analysis is performed where the factors identified by Clausewitz asbeing part of the nature of war (?rational thought?, ?passion? and ?chance?) are used as a meansto interpret and assess how other military theorists relate to Clausewitz theory. This essay ismainly founded on analysis of the works of Jomini, Delbrück, Fuller, Liddell Hart, Handel,Roxborough, van Creveld and Keegan.

War has for all through the years adopted various guises and been performed by various actors for a wide variety of destination. But what is really a war? Why is war fought? How is war fought? By whom is war fought? Machiavelli, Clausewitz, Kaplan, Kaldor, Creveld and Krulak are just a few among others who have made valiant attempts to explain war and its nature. What did they find? This essay maps out their studies in the hope of finding some kind of continuity that can give a clearer picture of what war really is.

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten.

The ability to fight is, according to Swedish Armed Forces Doctrine (MilitärstrategiskDoktrin), depending upon the physical component, the conceptual component and themoral component.The purpose of this thesis is to examine in what way the Swedish doctrine is based onthe theories on war and war fighting by Sun Zi, Carl von Clausewitz, Antoine Henri deJomini and Mao Tse-tung.I have found that the Swedish doctrine is based on those theories.However, the Swedish doctrine needs to be developed in order to better explain therelation between the three components..

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen.

Ovissheten är en del i det Clausewitz benämner som krigets atmosfär, populär kallat krigets dimma. Det finns de som hävdar att ovisshet är något som kan avhjälpas med bättre sensorer samtidigt som det finns de som hävdar att ovissheten genomsyrar alla militära operationer. I det här arbetet skall ovissheten i ett specifikt fall belysas i syfte att möjiggöra en diskussion om hur ovissheten kan te sig i militära operationer.  Arbetet sker genom en fallstudie av delar av den japanska invasionen av Malaysia 1941. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie av två officerares olika syn på samma händelser.  Fokus ligger vid att belysa ovisshet i deras föreställningar före och under invasionen.Studien resulterade i att ovissheten konkretiserades och indelades i de olika former som observerades under arbetet. Ovissheten visar sig vara ett vitt begrepp med många ursprung och olika påverkan.  Avslutningsvis förs en diskussion rörande hur ovissheten kan hanteras för att om möjligt lindra de negativa effekter som ovissheten annars kan föra med sig. .

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder.

Terrorism. A word that makes you think about different situations throughout the last decade that has passed. However, in this particular thesis the purpose is to examine both national and international terrorism from a Clausewitzian theory. The main point is to examine whether any of these types of terrorisms can fit in to this theory and as examples in this study are the terrorist organizations ETA and al-Qaida. The questions to be answered in this paper are if their aims can be explained as political and how far are they ready to go to have their way? Furthermore, the reason for this paper is to find an understanding for why the terrorist organizations act as they do.The result of this comparative study is that both terrorist organizations fit in to the theory because their goals can be seen as political and therefore can their aims justify their actions.

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ?Om kriget?. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats.

Following an increase in hostile foreign activity. The discussion regarding Sweden?s defense force´s ability to perform its task has come to a new heading. With the end of the cold war as a major revolution in matters of international security, a major overhaul has taken place to transform the static total defense plan of the nation to a less rigid operational system.Following an analysis of the budgets total amount from the governments of 2002 until 2015 it is clear that while the amount of resources has never directly been lowered, it has shrunk in relation to the countries total GDP. The possible futures for the defense of Sweden bring three possibilities forward in correlation three unique perspectives on military and political policy.Out of the three possibilities the focus on military strength as a political resource seems to be garnering the most support with the latest incursions made my foreign submersibles and the ever growing presence of 5th generation of warfare.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

Syftet med uppsatsen är att pröva om Jominis principer om militärteori har någon inverkan på dagens slagfält, genom att de påverkar amerikanska doktriner, och därmed strategiskt och operativt tänkande. Dagens högteknologiska stridsfält är betydligt mer komplext och består av fler dimensioner, än det fanns när Jomini verkade. Det blir då viktigt att förstå de klassiska strategiska tankegångarna som ligger till grund för de operativa men även taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft påverkan på de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt då väst europeiska, även svenska, doktriner främst anses vara påverkade utav Clausewitz och dennes syn på krig. Inte minst då svensk militär personal interagerar med amerikansk militär personal på den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjänstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande påverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förståelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tänkande, och hur Jomini har påverkat utformningen av dem.