Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för vÄldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan Àr en relativt ny arbetsform som vÀxt fram ur en mÀngd olika förÀndringar hos den svenska vÀlfÀrdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav pÄ effektivitet i samband med ekonomiska nedskÀrningar gör sig gÀllande, men ocksÄ att ett könsmaktkritiskt perspektiv pÄ vÄld i nÀra relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom omrÄdet för vÄldsutsatta kvinnor och dÀrigenom utvÀrdera denna arbetsform som ÄtgÀrd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frÄgestÀllningar: varför samverkan har vuxit fram som ÄtgÀrd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhÄllande till de mÄl man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

AbstractThe struggle for land has been an issue ever since Brazil was colonized by the Portuguese Crown. The deep social inequalities that the country faces were raised then. More than 45% of the agricultural land is controlled by only 1% of the landowners. There have been many movements since then, who has fought for agrarian reforms.MST, the largest social movement in Brazil, was born in the 1980s. They managed to mobilize the peasants and the poor people.

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lÀrares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlÀmningar av information om barn och deras övergÄng mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs ett. Syftet Àr att se hur processen vid överlÀmningar gÄr till, om sekretesslagen har nÄgon pÄverkan pÄ den information som lÀmnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlÀmningar. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Vad har lÀrare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlÀmningar mellan verksamheterna? Finns det nÄgot som de skulle vilja förÀndra? Vad Àr lÀrares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlÀmningar? PÄverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlÀmningar och i sÄ fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lÀrare frÄn olika skolor. Resultatet analyseras utifrÄn litteratur och tidigare forskning som berör Àmnet.

The theory of deliberative democracy believes in collective decision-making to achieve an expanded legitimacy and rationality in the political process. It is argued that those good public dialogues best take places in public spheres between citizens, where the common interest is carefully thought about. This thesis was done with the assumption that theatre can strengthen the idea of the public sphere and create a meeting place in the civil society, where a good public dialogue can appear. To create a good public dialogue you need citizens that are corresponding and participatory. Citizens who participate in the political process develop an increased knowledge about the society and the more knowledge about the society the larger reason to participate.

Denna studie grundas pÄ en kvalitativ forskning i form av empiriskt material frÄn litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien Àr att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstÄr mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan mÄnga gÄnger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer frÄn olika nivÄer. Studien belyser Àven hur kommuner stÀndigt arbetar för att anses som attraktiva för sÄvÀl invÄnare som nÀringsliv. För en grundlÀggande förstÄelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i tvÄ centrala planeringsfrÄgor, infrastruktur och nÀringsliv.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och kartlĂ€gga grĂ€nslandet dĂ€r olika professioner inom vĂ„rden möts och samverkar. Vi vill ta reda pĂ„ hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstĂ„ nĂ€r de skall samarbeta och varför. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ fallstudie genomförd pĂ„ sjuksköterskor, lĂ€kare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vĂ„rdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som rĂ„der pĂ„ respektive avdelning. Teorin Ă€r baserad pĂ„ en genomgĂ„ng av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lĂ€rande.

ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty.

Om samverkan mellan förskola och skola.

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvÄrden har representanter frÄn kommun, svenska kyrkan samt primÀrvÄrden startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess nÀrstÄendes behov. Denna samverkan startade dÄ parterna upplever att palliativ vÄrd Àr en komplex vÄrd med mÄnga behov hos patienter och nÀrstÄende. Ambitionen Àr att se om samverkan kan öka förutsÀttningarna för att bÀttre tillgodose de existentiella och andliga behoven dÄ det ofta saknas kunskap om hur och vem som bÀst kan hjÀlpa patienten och dess nÀrstÄende att hantera dessa frÄgor.Syftet Àr att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primÀrvÄrd och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvÄrden. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Problem: I den globaliserade vÀrld vi lever i Àr den generella uppfattningen att samverkan Àr ett konkurrensmedel för företag. Det rÄder dock brist pÄ explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem dÄ företag i dagens samhÀlle arbetar alltmer i nÀtverk. Att företag bildar nÀtverksorganisationer kan nÀmligen leda till intressekonflikter dÄ flera olika intressen ska sammanlÀnkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nÀtverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnÄs genom att empiriskt studera och analysera nÀtverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi anvÀnder oss av Àr en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare pÄ Kristianstad Airport Àr att en av organisationerna Àr politiskt styrd.