The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah?s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization.

In my study, I aim to examine how the printed Swedish media depicts Jews and Judaism.How the agenda is for the depiction of Jews and Judaism and how it can be related todidactic challenges within the school subject religion. The study is based on 194 articlesfrom the Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, in July and August 2014. I use a qualitative and a quantitative text analysis where I put articles in different categories. The study?s theoretical framework is The Agenda-Setting Theory and my study leans against Bachner (2006), von Brömssen (2012) and Revell's (2010) thoughts on the media having great influence over our image of religion and religious groups.My study shows, among other things, that Jews and Judaism are mainly mentioned in the media in relation to the conflict in Israel and Palestine, World War II or anti-Semitism.

This bachelor thesis is based on interviews with staff from three Egyptian NGOs in Cairo during the spring of 2013. The study examines how three Egyptian NGOs discuss the woman?s situation within the Islamic legal discourse in the contemporary Egypt. The empiric material was analysed through a theoretical framework of gender in Islam, and a discussion of the concept of human rights laws in a local context.The respondents emphasize the societies gender stereotypes as obstacles in the discussion regarding women?s rights.

Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna.

In this study I try to answer the question what to consider when teaching about identity andreligious identity in Religious Studies at Upper Secondary Schools in Sweden. This inquiry isbased on the fact that the latest Program manuals for upper secondary school, GY11, instructsthe teachers to talk about identity and religion, while in the Curriculum for upper secondaryscool, Lpf 94, as well as the latest curriculum, SKOLFS 2011, the idea of identity seemslinked with ethnicity.With this in mind I want to clarify what might be meant with the concept of identity. Byreferring to several different identity theories I propose to illustrate the complexity of theconcept. I study gender, queer and postcolonial theory as well as different aspects of classstructure and commodification of identity, all through the perspective of intersectionality.Intersectionality is not a theory as such but a method of studying various perspectives of anissue. It is an analytical praxis of using several angles of investigation and explanationtogether, all phrased with the background of the question of power.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om människor som inte är engagerade i detta. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor och församhälleligande (vergesellschaftung). Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju. Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på studiens frågor.Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två delar.

This study concerns ways in which Muslims in Sweden construct their identities. The theoretical approach of the study is based on the assumption that people construct their identities through narratives. Circumstances such as time, place, and relationships affect how narratives are told and therefore how we perceive ourselves and the world around us.In the wake of 11th of September 2001, the old colonial narrative of ?the West vs. the East? has become powerful, and makes many question the possibility of successfully integrating Muslims immigrants in Western countries.

Uppsatsen behandlar våldtäkt som krigföring och hur fenomenet kan förstås med ett intersektionellt perspektiv. Detta har vi gjort utifrån fallstudien som metod då vi har låtit en dom från the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY), vilken behandlar en rad händelser i staden Foca, Bosnien-Hercegovina, stå som det huvudsakliga empiriska exemplet. I analysen utgår vi från denna dom samt tidigare forskning för att komplettera empirin, men även för att föra vidare teoretiska diskussioner om våldtäkt som krigföring utifrån vårt intersektionella perspektiv. Detta innebär att vi visar på hur olika maktstrukturer samverkar och vad de har för betydelse för det granskade fenomenet, något som den tidigare forskningen har saknat hittills. Utifrån de socialt konstruerade kategorierna kön, genus, "ras"/etnicitet, religion, nationalism och sexualitet erbjuder uppsatsen förklaringar till användandet av våldtäkt som krigföring, vilka alla går ut på att "de andra" skall nedvärderas samtidigt som den egna identiteten uppvärderas.

This essay will try to explain and compare the different development steps which Croatia and Bosnia-Herzegovina have taken after the war. How could countries with such similar backgrounds develop in such different ways? By analyzing and comparing the two countries the purpose was to examine how these countries which had so much in common could develop in so different ways. My two questions are: What similarities and differences are there between the development which Bosnia and Croatia have taken after the war? Why have Croatia succeeded and not Bosnia?My analysis showed that the main reason to the difference between these countries was that Bosnia is divided; all ethnic groups in Bosnia only consider what's best for their own ethnic group and not what's best for the country. Croatia however has expelled the Serbs which made it easier for them to have a succesfull democratic development. .

The following study pertains to investigate the Christian belief in the resurrection of Jesus as it is portrayal in text books aimed at the course Religion 1 for Swedish upper secondary school. The study was carried out by looking at 12 selected books meant to function as teaching aids suitable for the course. The methodology covers both qualitative and quantitative aspects. The study shows that the topic of the resurrection is dealt with in a ratherneutral fashion. A survey of the evidence does not give credence to the notion that the textlength assigned to the resurrection, in any way gives greater importance to the resurrectionbeing of superior value as an Christian article of faith.The results are further discussed, and suggestions are given for how theresurrection of Jesus can function as a didactic tool for the purpose of teaching Christianityfor Swedish speaking upper secondary school pupils, in agreement and harmony with theSwedish syllabus.

I denna studie uppmärksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid två olika HVB-hem. Syftet är att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjälp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med hjälp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar på hur dessa vuxnas ansvar går bortom deras arbetsroll samt hur de får fylla i skorna för ett helt släktträd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

abstractThe aim of this essay is to try to convince the reader that relativism and postmodernism (the latter implying the former, but not the other way around) can be reasonable methods for the social sciences, rather than the irresponsible play of ?extremes? theories of this kind sometimes are made out to be.The intention is to do this by way of the later Wittgenstein, the philosophy of whom is the foundation for what is termed relativism and postmodernism in this essay (definitions of a kind that are here claimed to be missing from the discourse of the social sciences). The essay also contains an empirical presentation/analysis, displaying the Wittgensteinian theory through an aspect of the American Civil Rights movement of the 1950s and -60s..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever.