The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places.As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards.The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia.This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign.

År 1994 invaderade Ryssland Tjetjenien. Det politiska och ekonomiska läget var i Ryssland, som i Tjetjenien, kaotiskt. Detta arbete har fokuserat sig på varför Ryssland valde att ta till det yttersta våldet för att förhindra Tjetjenien att bryta sig ur federationen. Många teorier har lagts fram om detta ämne och jag har valt att studera nationalismen som teori i denna studie. Kriget har i dagsläget (dec.2006) pågått i över 12 år, officiellt tog redan slut 1996 men dagligen utkämpas stridigheter mellan ryska säkerhetsstyrkor och tjetjenska separatister.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

BakgrundTidigare studier visar på en förändring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte längre vara de som i högst utsträckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett där individuellt erhållna resurser som tillgång till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik är inte så väl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gäller det politiska deltagandet även kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller är ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data från undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-åringar år 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

This thesis explores the decisions behind swedish principals to permit or prohibit political parties from visiting schools. Through a series of semistructured qualitative interviews with five respondents from different high schools, insights were gathered into their motivations regarding political party visits to schools. The results indicate that principals view political party visits as significant for fostering civic engagement, aligned with the school's democratic mission. However, some principals opt to prohibit such visits due to concerns about non democratic values and potential disruptions. Practical considerations like safety, logistical issues, and conflict risks are also crucial in their decision-making, highlighting awareness of potential challenges posed by political visits.

Using the example of 55 former towns in Greater Poland, the author investigates the belief thattowns formerly deprived of town privileges are the most likely to be qualified as future formalurban entities. This paper approaches the subject of urban deprivation and restitution with amultiaspectual study of the concept of urbanity. Since a preponderance of Polish degraded townspossess a prominent urban physical structure, the study focuses mainly on urban morphology as acontributing factor to urbanity. Other approaches include the central place theory, demographicconditions and the role of urban perception. Taking into account Poland?s shifting geopoliticalhistory the study also seeks to identify and explain spatial patterns of varying degrees of urbanityamong the studied towns.

The aim of this thesis is to seek understanding to how a national identity is constructed. Five women and five men at the age of 21-37 years old have been interviewed during November 2005 and January 2006. All of them lived Oslo at the time. The informants have been divided into two groups, `Swedish immigrants` and `Norwegian immigrants`, none of the people interviewed is ethnic `Swedish` or `Norwegian`. The empirical material has been analysed with the help of Billig´s theory about banal nationalism and Laclau and Mouffe´s discourse analysis.

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union.In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia.

How is the identity of Swedish diplomats affected by living a very international life, regularly moving from one place to another, while their main task is to represent Sweden at all times? How does the national identity relate to the professional and the international identity and what role does the context play in this process? These are the questions asked in this thesis. By interviewing 39 Swedish diplomats and by comparing the responses of the interviews and the theories applied, this thesis will show that it is the context, rather than the time spent abroad that changes their identities and not the least their perspectives of the world. The theories concern intersectional identities, nationalism, context and globalisation. It is from the point of view that identities are constructed and therefore changeable.The diplomats gain a greater awareness of their Swedish identity, wider and deeper perspectives of what it means to be Swedish, but also the advantages that other cultures have to offer.

I media har internationella kunskapsmätningar uppmärktsamamts och visat att Sveriges elever har presterat sämre över tid i specifikt en internationell kunskapsmätning, Programme for International Student Assessment, PISA. I och med att resultaten har fått en negativ inverkan på skolan är det intressant att studera internationella undersökningar. Syftet med studien är att synliggöra varför internationella undersökningar genomförs, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i främst två undersökningar, PISA och International Civic and Citizenship Education Study, ICCS. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen:Vad är motiveringen till att internationella undersökningar ska genomföras?Hur motiveras ämnesvalet som testas i dem internationella undersökningarna?Vilka orsaker tar rapporterna upp till elevernas resultat i PISA och ICCS?För att besvara ovanstående frågeställningar används en litteraturstudie för att analysera fyra av skolverkets rapporter.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Sweden was transformed to a democratic industrial society in the late 19th century. Political influence had been bound to the four estates, nobles, clergy, burghers and farmers. The reforms of the 1860s moved Sweden towards political democracy with universal suffrage. At the national level a two-chamber parliament was established in 1866. Political power should now be a function of economic status.

Uppsatsens syfte är att redogöra hur människor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. Frågeställningen vi arbetat utifrån är: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? Frågeställningen är framlyft ur teorin som används i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrån detta synsätt, där centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa är att identiteter: är sociala konstruktioner, enbart är meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, är multipla och flerdimensionella och betonas i gränsytan mellan vi och dom.

Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..