Bakgrund: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos den äldre delen av befolkningen i Europa, och övriga högutvecklade delar av världen. Sjukdomen finns i två olika former, en torr och en våt. De främsta riskfaktorerna för sjukdomen är åldern och hereditet, och dessa faktorer kan man inte påverka själv. Påverkbara riskfaktorer som diskuterats är bl.a. rökning, högt blodtryck, övervikt, kostsammansättning och exponering av UV-ljus.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa?Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor.

Tobaksanvändning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det finns mycket att vinna på att sluta röka Cigaretter och det är aldrig för sent för att sluta. På arbetsplatsen är det viktigt att fokusera på arbetsmiljön då denna påverkar individens välbefinnande och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka åtgärder som satts in inom rökavvänjning med inriktning på arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

I detta arbete besvaras frågorna angående tobak och parodontit utifrån en vetenskaplig grund. Rökning är starkt förknippad med olika former av negativa hälsoeffekter som parodontit. Utifrån olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svårighetsgrad av parodontit jämfört med icke-rökare. Rökare uppvisar även mer fästeförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering är proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler Cigaretter som förbrukas innebär desto svårare parodontit.

Rökning är ett stort problem i hela världen. 5 000 000 dödsfall varje år kan vara tobaksrelaterade. Nikotin ärden viktigaste farmakologiskt aktiva substansen i Cigaretter. Den verkar på nikotinerga receptorer (nAChRs),som är en typ av acetylkolin-receptorer. När man röker riskerar man att utveckla cancersjukdom, hjärtkärlsjukdomeller KOL.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.Frågeställning 1? Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?Frågeställning 2? Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?MetodVi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.ResultatIdrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor).

Oralt skivepitelkarcinom är den överlägset vanligast förekommande tumören i munhålan på katt och 10 % av alla tumörer som drabbar djurslaget består av denna cancerform. Lokala infiltrationer är vanliga medan metastasrisken till andra delar av kroppen är relativt låg. En katt som diagnostiserats med sjukdomen har endast 9,5 % chans att överleva en ettårsperiod och även efter behandling är överlevnadschanserna relativt små. Behandling med mandibulaektomi verkar vara den mest effektiva men medför ofta kroniska postoperativa komplikationer som ätsvårigheter, framskjutande tunga, snedvriden underkäke, ökad salivering, svårigheter då katten ska tvätta och slicka sig samt felaktigt bett med skador på gommen som följd. Tumören utvecklas oftast i den mandibulära gingivan eller i de sublinguala delarna av munhålan och mukösa ulcerationer, nekroser och variga inflammationer tillhör de patologiska fynden. Det är osäkert hur oralt skivepitelkarcinom på katt uppstår men forskningen pekar på att det rör sig om cancerstamceller som driver utvecklingen.

Syftet med projektet var att utvärdera läkarledda hälsokontroller tio månader efter undersökning med avseende på livsstilsförändringar, kroppsliga besvär och arbetssituation. Syftet var också att kartlägga vad som gjorde att anställda upplevde hälsokontrollen som värdefull och att få synpunkter från de berörda om vad som eventuellt kunde förbättras.Undersökt grupp var 124 anställda på ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade på 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanställda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion.Metoden var en enkätundersökning med 24 flervalsfrågor och två öppna frågor. Frågor som berördes var påverkan på hälsotillstånd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och nikotin, kroppsliga besvär, arbetsrelaterade frågor, om hälsokontrollen upplevdes värdefull och om den lett till uppföljande läkarbesök. De tillfrågade fick i de öppna frågorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hälsokontrollen varit värdefull och vad som kunde förbättras.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet.