Introduction: More and more children and young people get the diagnosis celiac disease established. Celiac is a life-long disease, which means that the child during the rest of its life has to be on a strictly gluten-free diet. There are few studies so far, which have examined how children having a life-long disease with food treatment and increasing prevalence really experience their health related quality of life (HRQoL).Purpose: The purpose of the study was to examine how children (8 ? 18 years old) suffering from celiac valued their HRQoL and to illustrate as well whether the age of the child and its extent of disease when it was taken ill affected the child?s evaluation of HRQoL later in life. The purpose was also to compare whether the children?s parents valued the HRQoL of their children to the same extent as the children did.Method: 160 children, 54 boys and 102 girls were included in the study.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning på grund av smärta är mycket omfattande. Smärta är en subjektiv upplevelse, därför är smärtlindring en komplex omvårdnadshandling som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgångspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom området.

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas.

Abstract Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that worldwide greatly increases among children and adolescents. Major demands are required from the individual who has this disease, which also requires significant knowledge from the nurses so they can be able to develop and create individual conditions for children and adolescents. Thus, the children and the adolescents can be able to take responsibility and feel secure in their own care. The nurse's techniques and specific tools in this work are however not particularly noteworthy and therefore needs to be advised.Aim: The aim of this study was to describe the experiences nurses have of supporting adolescents, between 12-18 years, with type 1 diabetes to an increased understanding of the disease and also to examine the methodological aspect data collection in the articles of this study. Method: A descriptive, literature study according to Polit and Beck (2012).

The aim of the project was to investigate if Swedish rodents, brown rat (Rattus norvegicus), house mouse (Mus musculus), wood mouse (Apodemus spp) and water vole (Arvicola terrestris) captured in pig herds and in urban areas, constitute a reservoir for pathogenic Leptospira spp. Under Swedish conditions leptospirosis gives rise to reproductive disorders in pigs and symptoms of flu in humans. It has long been established that rodents are chronic carriers of pathogenic leptospires in their kidneys, and can spread the bacteria with urine. The old nomenclature of serovoars is still in use, but a new system of genetic classification has developed and today the genus Leptospira contains 17 species. There are several diagnostic test developed for leptospirosis.

EVA, Equine Viral Arteritis, was diagnosed for the first time in 1953 in USA. The disease gained international interest in 1984, when there were several outbreaks of abortion at Thoroughbred studs in USA. EAV, Equine Arteritis Virus, is an RNA virus in the Arteriviridae family. There is only one serotype of EAV but several strains and the strains have different virulence. EAV is transmitted in two different ways: by aerosols, or by venereal transmission.

A possible treatment for patients with lymphoma and myeloma is stem cell transplantation (SCT). SCT is preceded with cytostatic treatment. There are several side effects related to this treatment, for example fatigue, nausea, constipation/diarrhoea, pain, mucositis and loss of appetite. Aim: Investigate which side effects related to the treatment where most troubling after SCT and if nurse assessment and patient assessment differ. Methods: A quantitative empirical study with repeated measuring.

BAKGRUND: Varje dag möter sjuksköterskor vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi. Detta är ett problem som behöver belysas mer. Rädslan för nålar kan medföra ett flertal konsekvenser för individen. Bland annat kan personen komma att undvika sjukvården vilket kan innebära hälsorisker. SYFTE: Syftet är att belysa upplevelsen hos vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi samt hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa patienter.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas.

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

The aim of the project was to investigate if Swedish rodents, brown rat (Rattus norvegicus), house mouse (Mus musculus), wood mouse (Apodemus spp) and water vole (Arvicola terrestris) captured in pig herds and in urban areas, constitute a reservoir for pathogenic Leptospira spp. Under Swedish conditions leptospirosis gives rise to reproductive disorders in pigs and symptoms of flu in humans. It has long been established that rodents are chronic carriers of pathogenic leptospires in their kidneys, and can spread the bacteria with urine. The old nomenclature of serovoars is still in use, but a new system of genetic classification has developed and today the genus Leptospira contains 17 species. There are several diagnostic test developed for leptospirosis.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.