Unlike previous research, this thesis considers the possibility of regarding the morning prayers in Swedish schools as preaching, rather than teaching. 28 morning prayers, delivered in the church of S:t Johannes in the city of Malmö during 1939-1954 by the religious teacher Astri Heimer (1889-1986), constitutes the material for analysis. The purpose of this thesis is to examine if Heimer's morning prayers may be regarded as preaching, and to discuss the significance of this, in particular considering her role as leader of morning prayers.The examination is conducted in three steps. The first step investigates how morning prayers in general ought to be understood - as teaching or preaching? This is done by describing and comparing the literary genres of religious teaching and preaching, looking into the rules and principles which define the field of application.

The formulation of visions into practical projects is an important part of the professional expertise of landscape architects. This expertise includes the gathering, structuring, improvement and utilization of knowledge. Project models have been developed to provide tools for the implementation and governance of projects, as well as means of learning, reflection and survey of individual projects. The aim of this thesis is to describe some general project models and their theory, and to describe practical, real-life examples of project models used within landscape architecture. Questions asked are: ? How do the processes of idea to construction in landscape architectural projects lool like? Do project models have a relevance for the mission of landscape architects? ? Is a common project model used within such projects, or is the project model varying depending on e.g.

Collaborative planning ? a comparative study of theory and practice Why There is today, according to my experience, a growing interest and demand for a more inclusive and transparent planning process. Also, if we are going to be able to reach a truly sustainable society it is my belief that there is a need for a more integrated collaboration between different actors. Where the social, economic and ecological values can influence and benefit from each other. The question then is, how can the planning system accommodate that kind of collaboration? Purpose My aim for this thesis has been to study a selection of the theoretical work that exist about collaborative planning.

Who is the journalist, a conversation analysis of interviews with party leaders during the 2006 election period, focus on the ideology of journalismÖrebro University, Department of Humanities, Media- and Communication studies, C-studySupervisor: Mats EkströmAuthor: Erica HellstrandIn contemporary society the media is part of the politics, or maybe, politics is part of the media. Whatever the case, they are important to each other, the media play a conclusive role in the connect between politics and citizens, and thus, results of election. The relation between the media and politics should continuously be studied and discussed in the continuously changing modern society.This paper examines the practice of news journalism in interviews with swedish party leaders during the 2006 election period. Focusing on how the ideology of journalism and the professional identity of journalists affect the practice the researcher hopes to contribute to the further understanding of the area. Steven E.

Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet ? en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön.

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:? Vad kännetecknar elevens roll som ?samtalsledare? i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?? Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?? Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ?tillåts? agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll.

This essay examines the Swedish missionary association Bible Faithful Friends? (Bibeltrogna Vänner, BV) ecclesiological development between the years 1911 ? 1986 and their relation to the Church of Sweden. This essay?s three main questions are:- How did the ecclesiology of BV develop during the years 1911 ? 1986, with certain focus on 1967-1986?- In what way was this ecclesiology imprinted bya) the structure of the missionary association?b) and the ecclesiological standpoint of the leader Axel B. Svensson?As regards the first question, the study shows that BV's ecclesiology, particularly in the years 1967 ? 1986, is characterized by a church debate between BV's board and the promoters and founders of the Lutheran Confessional Church (Lutherska Bekännelsekyrkan, LBK).

ABSTRACT Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen.

Östgöta Brandstodsbolag started its insurance business in 1841 and is today a part of Länsförsäkringsgruppen, which consists of 24 independent and locally anchored county insurance companies. The local concept is a condition for the county insurance (länsförsäkring) idea, which means that the 24 county insurance companies cooperate freely. Länsförsäkringar is the market leader within property and liability insurances in Sweden and has a market share of 30.5%. The largest, and most well known, insurance companies in Sweden, apart from Länsförsäkringar, are If, Trygg-Hansa and Folksam. This essay treats with Östgöta Brandstodsbolag, which is one of Sweden's largest county insurance companies. The company is active in the county of Östergötland where it has the dominant market shares within home, detached houses, car and farming.

IntroduktionUtifrån den samhällssyn som råder diskrimineras ofta personer med funktionsnedsättningar genom att betraktas som otillräckliga för att inkluderas i samhället. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, å andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmänhetens attityd om olika funktionsnedsättningar avdramatiseras. Orter med begränsat deltagarantal kan även försvåra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.