Sökresultat:
34 Uppsatser om Chlorella vulgaris - Sida 3 av 3
Svartrost, Puccinia graminis f. sp. avenae, epidemiologi och bekämpningsstrategier i Mälardalen
Stem rust, Puccinia graminis, has caused enormous yield losses throughout history which have had significant consequences for oat and wheat production. Today in Sweden stem rust is only reported from rye, oats and wild grasses. Stem rust infections in wheat have become unusual due to the general use of resistant wheat varieties and also due to the eradication of barberry, Berberis vulgaris, the alternate host for P. graminis. According to international sources, new races of P.
Träd i hårdgjord stadsmiljö : en undersökning av träden på Spårvägsgatans norra sida i Malmö
Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 träden som är planterade på Spårvägsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda på varför vissa träd har etablerats sämre än andra. Arbetet är genomfört genom litteraturstudie på träd i urbanmiljö allmänt och inventering av den i examensarbetet gällande platsen.Träd i stadsmiljö är viktiga för vårt välmående. De bidrar till grönska och förbättrar den förorenade luften som kommer från bilar och fabriker. I dagens moderna samhälle utsetts träd i stadsmiljö för många olika typer av stress.
Utvärdering av potentialen för produktion av algbiobränsle vid en etanolanläggning
SammanfattningÖver hela världen pågår arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmännen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.Lantmännens etanol tillverkas via fermentering av spannmål och processen lämnar efter sig ettantal biprodukter bland annat värme och koldioxid. Dessa biprodukter kan användas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie är att utreda om Lantmännen har någraförutsättningar att bedriva en lönsam algodling för biobränsleproduktion.Slutsatsen är att det utifrån nuvarande premisser inte finns några förutsättningar förLantmännen att i dagsläget starta en algodling för biobränsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krävs är att skördandet och bearbetningen av biomassan måste bli effektivare.Det är också viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller något annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krävs och det måste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte är fallet idag.
Växtvalets inverkan på angrepp av Spanska skogssnigeln, Arion lusitanicus
Det finns många års forskning bakom de bekämpningsmetoder vi har i dag för att bekämpa den spanska skogssnigeln i våra odlingar och trädgårdar. Dessa bekämpningsmedel är i regel ganska dyra, fungerar inte optimalt i fuktigt klimat, verkar ett tag och måste sedan underhållas vilket blir dyrt och tidsmässigt kostsamt för konsumenten.
Syftet med denna litteraturstudie är att få fram om det finns växter som spanska skogssnigeln inte äter utav. Finns det växter som snigeln inte gillar eller av någon annan anledning inte äter, skulle det betyda att man med hjälp av växtvalet kan hålla spanska skogssnigeln från sin åker, plantering eller trädgård. Genom att exempelvis plantera osmakliga växter mellan grödorna, runt en värdefull plantering som en slags barriär eller helt enkelt endast plantera osmakliga växter för att kunna ha växter överhuvudtaget i sin trädgård att kunna njuta av utan angrepp.
Spanska skogssnigeln är allätare vilket betyder att den äter levande och dött material och kan även äta av kadaver av sin egen art. Det finns dock undantag där snigeln av olika skäl väljer att inte äta på växten.