One third of all Swedish people will suffer in cancer. Pain is a common symptom in cancer patients. The pain is subjective and includes several dimensions. The dimensions of pain are the physical, psychological, social and spiritual. This is a literature review and the aim with this study was to identify the pain experience in patients with cancer receiving palliative care.

Breast cancer is the most common tumor disease among women in Sweden. About 7000persons, having a median age of 65, are diagnosed each year with this disease. Withmammography screening, breast cancer can be detected in an early stage which improves theoverall survival (OS). 20-30 % of the breast cancer tumors are overexpressing humanepidermal growth factor receptor 2 (HER2), which is a protein that stimulates cell proliferation.Trastuzumab (Herceptin®) is a humanised monoclonal antibody that targets the HER2-proteinand prevent the signals for cell proliferation.Trastuzumab has earlier been used for treatment of metastatic breast cancer. In the year of 2007trastuzumab was approved for adjuvant treatment of patients who has been medicated withsurgery and/or radiation.The aim of this study was to investigate the effects of adjuvant treatment with trastuzumab inHER2-positive breast cancer patients.

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv.

Att leva med hematologisk cancer medför förändring av människans livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med hematologisk cancer. Tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte sammankoppla symtom med cancer, att kämpa mot osäkerhet och oro, att känna begränsad tillvaro och påverkan på livskvalitén, att känna behov av stöd från omgivningen och att behålla hoppet och uppskatta livet. Resultatet visar att diagnosen beskrevs som förödande med känslor av fullständig chock.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Kolorektal cancer är den tredje största cancerformen och det är en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att få stöd är viktigt, Att behandling och symtom skapar känsla av oro och Att kämpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att få sin diagnos och osäkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Our purpose with this paper was to examine what effect a parent's drinking problem can have for the children in the family. A combination of literature study and qualitative interview analysis was used. The most important research questions were: How do the parent's problems affect the child? In what ways can the social network around the child help it to develop normally despite problems in the home environment? To what extent a parent's drinking problem affects a child depends on many different factors. Based on earlier research and interview data we drew the conclusion that growing up in a family where a parent has a drinking problem has a negative effect on all children.

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående.

Background:Approximately 300 children get a malign cancer diagnosis every year in Sweden, 80 % of them survive. Parents of the children who have a cancer diagnosis experienced that they didn't have mental health, nurses care of parents are to keep a mental health so they can handle their parent role. Nurses should meet families through their life-world because caring should be done with dignity and integrity.Aim:The aim of this study was to describe how parents experience the daily life with a child who has a cancer diagnosis.Method:The method used in this study was a literature study based on autobiography, which means analysis of autobiographies. Four books were analyzed.Results:Four categories emerged from the analysis of the autobiographies, experience of powerless, desire of a regular, experience of anxiety and fear, to experience joy and have hope.Conclusion:This study shows how life changes when a child in the family gets a cancer diagnosis and how it affected the parents. The study points out the importants to create a great relationship between the nurses and the family so they can have a good care..

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.