With the increasing number of adoptees in Sweden, so has the amount of literature regarding different aspects of adoption. The aim of this study is to explore the construction of adoptees in children's literature. It takes on a social constructionism view, by regarding language as a narrative tool in which human beings construct versions of different phenomenon. By exploring the different discourses in the data within the context adoption, we can identify different versions of "the adopted child" and their needs as it is constructed in the literature. Also, by putting them in a bigger context, we are allowed to see the social structures and the discursive conditions that allow a certain child perspective of "the adopted child" to take place.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

When a child is hospitalized, it is usually more than one person who needs attention ? i.e. the child as well as its parents. The emergency ward environment and surgery rooms are unfamiliar and the parents feel anxious, insecure and uncertain about how to act. They are expected to participate in the child?s care, cope with their own anxiety and simultaneously convey a sense of security and stability to the child.

Att vara anhörig när ens närstående blir svårt sjuk i cancer är en svår situation. Den anhörige är med, men också utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hårt slag mot dem själva, och är därför i behov av hjälp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och känslor i mötet med sjuksköterskan. Informationskällan utgörs av vetenskapliga artiklar från tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Many children in Sweden are exposed to maltreatment. Among the purposes of the Child health care (CHC) are to decrease mortality, infirmity and handicaps among mothers and their children, and to decrease hurtful strains for parents and their children. CHC-nurses get critizism for not reporting child maltreatment in high enough numbers to the Social service. The aim of this study was to chart how CHC-nurses finds their work with families suffering from maltreatment. Ten CHC-nurses were interviewed with semistructured interviews.

Background: The parent has a natural presence in today?s child health care and hospital treatment. The transition from home to a care institution has an impact on the parent. Previous research shows that over time the conditions and the parent?s role in child and youth health care have changed extensively.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.

Att vara ung och leva med cancer är en upplevelse som är högst personlig. Även om upplevelsen är personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny värld som präglas av osäkerhet och förändringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd själv och Att ha en vilja att förstå vad som händer genom att få eller skaffa information.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

Bakgrund: Cancer som är en livshotande sjukdom orsakar inte bara fysiska symptom utan även psykiska. Sjukdomen medför ovisshet som rör många olika aspekter, så som sjukdomsutveckling, behandling och framtid. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av ovisshet hos personer med cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sammanlagt användes nio artiklar till resultatet som alla handlade om ovisshet vid cancer. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorin Vad är orsaken till sjukdomen? andlar om sjukdomens uppkomst och varför just individen har drabbats. Hur är det att leva med cancer? handlar om personers bristande kunskap om sjukdomen och ovisshet angående behandlingen samt tilliten till vården.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.