AimThe aim of this study was to investigate and describe qualified nurses? worries related to handling chemotherapeutic drugs, further is the aim to explore if the nurses comply with the guidelines at a haematological ward. MethodThe cross-sectional study uses a descriptive design and a quantitative approach to analyze nurses? worries at a haematological ward. The data has been collected through questionnaires which were handed out to 42 nurses at the haematological ward. The questionnaires included 17 questions that were designed by the authors of this study, and 32 nurses returned the questionnaire. ResultsThe majority of the nurses declared that they handle chemotherapeutic drugs once or more a week. The results of the study show that the nurses´ comply with the available guidelines are relatively good.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

ABSTRACTMultiple sclerosis (MS) is the leading cause of adult disability inSweden. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) can be used as a treatment option for patients with MS where the disease has an aggressive course. The treatment is preceded by high-dose Chemotherapy which lowers the patient's immune system. It is therefore of interest to study infectious complications associated with HSCT in this patient.Aim: The purpose of this study was to identify infection problems in this population associated with HSCT, and to study differences in infectious complications between this group and patients diagnosed with lymphoma who have undergone the same treatment.Method: The study was a retrospective descriptive study with quantitative data. A medical record review was conducted.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Kroppens organ består av många miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. När en cell dör ersätts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket är en förutsättning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar på sig snabbt vilket leder till celltillväxt. cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

Inledning: Cancer är en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenårligen. Prognosen har kraftigt förbättrats sedan 1970-talet, framförallt beroende på intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att åtgärda och förebygga cytostatikans svåra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir många och långa för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vänds upp och ned, påverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina föräldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vård, exempelvisantibiotika och intravenös näringstillförsel ges redan i hemmet för att underlätta för familjerna. Att ävenkunna erbjuda viss cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att få vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vänner.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga faktorer som är betydelsefulla inför att ge cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsäkerhet ochvårdkvalitet inför en organisation av cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vårdpersonal? Undervisning av föräldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för cytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samråd med ansvarig barnonkolog,med vägledning av den familjefokuserade omvårdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vårdpersonal?,?Undervisning av föräldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att få viss cytostatikabehandling i sitt hem på ett säkert sätt..

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

Sarcoid is the most common tumor in horses all over the world. The sarcoid is a benign, locally invasive, usually fibroblastic proliferative skin neoplasm. Even if the etiology is not completley verified, the epidemiology and clinical behavior suggest a infectious intervention, probably BPV type 1 or type 2. However, it is known that the cause is multifactorial. A genetic prepdispositon has been identified associated to genes within the Major Histocompatibility Complex (MHC), but also to breed, age and perhaps gender.

Sarcoid is the most common tumor in horses all over the world. The sarcoid is a benign, locally invasive, usually fibroblastic proliferative skin neoplasm. Even if the etiology is not completley verified, the epidemiology and clinical behavior suggest a infectious intervention, probably BPV type 1 or type 2. However, it is known that the cause is multifactorial. A genetic prepdispositon has been identified associated to genes within the Major Histocompatibility Complex (MHC), but also to breed, age and perhaps gender.

Användningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste åren. Per oral cancerbehandling är inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, däremot så är biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstånd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland är låg och inte är bättre än andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen själv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försämrat behandlingsresultat, risk för över resp.