C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99.

När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats.

Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvängning? för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar.

Uppsatsens syfte har varit att med stöd av André Beaufres teori om den totala strategin beskrivaoch analysera främst USA:s agerande under det förlopp som ledde fram till Kosovokriget 1999.Det studerade materialet har till övervägande del haft amerikansk härstamning vilket naturligtvisinneburit att en viss försiktighet har måst iakttas med avseende på resultatet av analysen.Oberoende källor har därför använts för att kontrollera resultatet av parternas åtgärder när så harvarit möjligt. Undersökningen har, efter en rekonstruktion av händelseförloppet, syftat till attanalysera USA:s strategiska målsättning i Kosovokonflikten och åtgärder för att uppnå dennaliksom de serbiska motåtgärder dessa genererade. Analysen har visat på handlingsfrihetenscentrala betydelse för såväl möjliga val av strategisk målsättning som förmågan att uppnå denna..

Bakgrunden till uppsatsen är den internationaliseringen som skett inom det svenska Försvaret. Därförmågan till lufttankning blivit intressant då det som regel används under internationellaflygoperationer.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns ett behov av lufttankning av JAS 39 Gripen,grundat utifrån de operativa förmågorna i Försvarsmaktens huvuduppgifter. Frågan är om det finns ettsvenskt behov av lufttankning för att lösa tilldelade uppgifter?Metoden som används är dels deskriptiv och dels komparativ. Studien utgår från manöverteorinsgrundelement.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Syftet med uppsatsen är att studera i vilken omfattning teorin för den gränslösaorganisationen kan appliceras och förbättra FMLOG: s förmåga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara på vilket sätt ?Den gränslösa organisationen?påverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frågor:1. I vilken grad påverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till gränslös organisation?För att besvara dessa frågor har gjorts en litteraturstudie och en enkätundersökning, somteoretisk koppling har använts Ron Ashkenas ?Den gränslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgår att det finns möjlighet att applicera den gränslösaorganisationsteorin på Försvarsmaktens logistikorganisation.

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme..

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras från ett utpräglat invasionsförsvar till en nätverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nätverksanpassning kan påverka området SF-operationer är uppsatsens fokus.Syftet utifrån detta fokus är att analysera om de operativa förutsättningarna för SF förändras vid nätverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nätverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nätverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- används sedan för att analysera produkten av att nätverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras är att nätverksbaserade operationer å ena sidan använder sig av den gemensammalägesuppfattningen för att självsynkronisera operationer och därigenom öka beslutstempot.

Att studera organisationskultur är enligt många forskare ett mångfacetterat ämne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i våra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats är att studera mötet mellan civil och militär kultur samt förhållandetmellan civilanställda och militär chef och finna ut om det finns några indikationer som pekarpå kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts på tre stycken Serviceförråd, ett i nära anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som använts är kvalitativa.I analysen pekar resultatet på att det framförallt finns skillnader när det gäller umgängestonoch jargong och likheter när det gäller att behandla alla kunder lika, värnpliktig som officer..

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..