Höstterminen 2006.

Vårterminen 2006.

Vårterminen 2006.

Abstract Titel: Jämställdhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frågeställningar: Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver. Frågeställningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities.

Vårterminen 2006.

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har sedan 2004 haft ett formaliserat samarbete under det gemensamma namnet Alliansen. Sedan 2006 innehar de även regeringsmakten i Sverige. Viss koalitionsbildningsforskning anger värderingar som en viktig grund för koalitionsbildning. Syftet med denna uppsats är utifrån det att baserat på grundvärderingar analysera likheter och olikheter mellan de i Alliansen ingående partierna, för att sedan jämföra det mot grundläggande koalitionsbildningsteorier. För att mäta partiernas ideologier har en kvantitativ textanalys genomförts.

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp..

Vårterminen 2006.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

I och med de stora förändringar Försvarsmakten genomgått under omstruktureringen från det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsättningar för och krav på personalförsörjningen avförbanden uppstått. Dagens värnpliktssystem är inte anpassat för att på ett effektivt sätt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanställa personal för tidsbegränsad tjänstgöring är en möjlig väg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hälften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanställda sjömän för tjänstgöring ombord på flottans stridsfartyg,sjömanskåren. Denna kår rekryterade ungdomar direkt från civil folkskola men även från en militärorganisation, skeppsgossekåren, som hade till uppgift att i tidig ålder rekrytera och utbilda ungdomar förtjänst ombord på fartyg.

Den största delen av vår svenska kust gränsar till Östersjön, vilket gör att vi alla påverkas av dess miljötillstånd. Östersjön är ett förorenat innanhav med ett känsligt djur- och växtliv. Östersjön är redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogästvänligt habitat att leva i för både djur och växter. Detta beror delvis på att vattnet är bräckt och att arterna måste anpassa sig till dessa förhållanden, dels att det råder en naturlig syrebrist i vattnet. Även andra faktorer spelar in.

Landskrona har under de senaste åren handskats med kriminalitet där gärningsmännen har en ålder under 21 år. De brott det främst handlar om när vi talar om ungdomsbrottslighet i Landskrona kommun är misshandel utomhus och personrån. Trots att kommunen genom framgångsrika åtgärder nått positiva resultat där den tidigare uppåtgående brottstrenden nu stannat av och börjat dala, så ligger de höga siffrorna kvar som pekar på att ungdomskriminaliteten inte minskar i samma utsträckning. Det övergripande syftet med denna studie är att finna och förstå den normförändring som skett i Landskrona. För att studera detta har jag fört samtalsintervjuer med polis, Blåjackor, enhetschef med anställda och ungdomar på Ungdomshuset NOVA, samt använt mig av resultat från en enkät som ca 800 elever från gymnasieskolorna i Landskorna kommun själva fått deklarera sin relation och eventuella delaktighet i brott som misshandel och personrån.