The report analyses if some common problems can be avoided by using modern technology. As a reference system ?Fartygsrapporteringssystemet? is used. It is an n-tier web application built with modern technology at time, 2003-2004. The aim is to examine whether ASP.Net MVC, Windows Communication Foundation, Workflow Foundation and SQL Server 2005 Service Broker can be used to create an n-tier web application which also communicate with other systems and facilitate automated testing.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Utifrån utvecklingen av smygteknik för stridsfartyg är det av intresse att studera densvenska flottans nya roll inom de framtida internationella uppgifterna. Syftet med dennauppsats är att studera hur signaturanpassning inverkar på stridsfartygens förmåga underdessa uppgifter. Frågeställningen är: Hur påverkar signaturanpassning ett fartygsförmåga då det används vid internationella humanitära och fredsfrämjande operationer?I avhandlingen diskuteras signaturanpassningens betydelse utifrån de tre följandepunkterna:- Olika former av signaturanpassning av fartyg- Tre olika svenska fartygstyper som är aktuella för internationella insatser- Teorier om vilken roll de marina stridskrafterna har i humanitära ochfredsfrämjande insatserFördelar och nackdelar summeras och kommenteras. Det framkommer två huvudsakligaslutsatser.

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingår långräckviddig precisionsbekämpning av markmål som en ny förmåga.Uppsatsens syfte är att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslå möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmålsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militära förutsättningarna för att anskaffa ettmarkmålskoncept. Därefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mål för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmålsrobotsystem ger tillsammans medmålkatalogen uppslag till olika tänkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa är baserade på kombinationsstridsdelar ochmodulära stridsdelar som är den troliga utvecklingen.

Sveriges försvarsmakt skall verka som en dämpande kraft i nära samarbete med andraeuropeiska länder inom ramen för EU Headline Goals. Om en inom- eller mellanstatligkris skulle inträffa efter 2008 inom en radie på 6000 km från Bryssel kommer svenskaförband att använda nya metoder för krigföring vilka är under utveckling inom EU ochNATO.I uppsatsen analyseras Effects Based Operations påverkan på den svenska doktrinen förgemensamma operationer syftande till att ta fram möjliga principer för hur nyaförsvarskoncept bör påverka svensk doktrin.En kvalitativ innehållsanalys har valts för att uppnå syftet med uppsatsen. Metoden harvarit en kombination mellan textanalyser och semistrukturerade intervjuer i syfte att få enbred bild av EBO och dess påverkan på DGO.Uppsatsens resultat pekar på att doktrinarbetet står under stark påverkan av nya konceptvilket gör att försvarsmakten ständigt måste förhålla sig till detta på ett formaliserat sätt.Resultatet visar också att DGO innehåller stora drag av ett effekttänkande men attbegreppsapparaten inte är samstämmig med EBO.De viktigaste förändringarna i ett doktrinarbete inför 2008 bör innehålla några av de delarsom konsituerar EBO på ett tydligare sätt. Tankesättet kring effektänkandet finnsnärvarande men det är terminilogin kring EBO som saknas..

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002.

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

Utgör offensiv taktik en betingelse för seger vid sjöslag? Tidigare forskning indikerar att såär fallet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion ochgenom en kvantitativ metod undersöka huruvida användning av en offensiv taktik betingarsannolikheten för seger vid sjöslag. Uppsatsen har därvidlag undersökt 44 sjöslag frånLepanto 1571 till och med Falkland 1982. Den statistiska analysen visar ett positivt sambandmellan offensiv taktik och sannolikheten för seger.

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003..

Syftet med uppsatsen är att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande på regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen påtvå frågor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering när kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrämjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret på frågeställningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig på en finansiering utanför anlagsposten förfredfrämjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop två anslag till ett för att fåflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrämjande truppinsatser. Det visade sig även attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske.

Ambitionen med denna uppsats är att försöka identifiera huruvidamanövertänkandet är tillämpbart i modern krishantering. Frågans aktualitet harökat i takt med Sveriges ökade internationella ambition. Frågan aktualiserasytterligare med det faktum att den svenska Militär Strategiska Doktrinen från 2002anger;?För att nå största möjliga effekt, givet våra resurser och värderingar, skallmanövertänkandet utgöra grunden för försvarsmaktens agerande i alla militäraoperationer, men också tillämpas flexibelt av varje individ i varje situation?För att försöka utreda i vilken omfattning ovanstående inriktning är relevant hartvå stycken fallstudier genomförts. Ur dessa två fallstudier har jag försökt attidentifiera de faktiska förutsättningarna för att agera enligt manöverteorin.

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.