Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..

Swedish doctrines emphasises the use of maneuver warfare in combat. Therefore we need tounderstand how a modern state can transform maneuver theories in doctrine into combat practice.United States Marine Corps, a joint armed force in itself, has participated in both Desert Stormand Iraqi Freedom and has since the 1980?s used a maneuver warfare concept. The aim of thisessay is to describe and explain to what degree USMC has conducted maneuver warfare in theIraq wars 1991 and 2003 according to maneuver theory, in the light of how maneuver warfareis thought to be conducted in accordance with then present warfighting doctrines. Theconclusions are that USMC has followed their doctrines in part; the Desert Storm warfaredeviated more from doctrine than the Iraqi Freedom warfare regarding maneuver warfare.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04).

Syftet med uppsatsen är att studera i vilken omfattning teorin för den gränslösaorganisationen kan appliceras och förbättra FMLOG: s förmåga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara på vilket sätt ?Den gränslösa organisationen?påverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frågor:1. I vilken grad påverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till gränslös organisation?För att besvara dessa frågor har gjorts en litteraturstudie och en enkätundersökning, somteoretisk koppling har använts Ron Ashkenas ?Den gränslösa organisationen?.Av uppsatsens resultat framgår att det finns möjlighet att applicera den gränslösaorganisationsteorin på Försvarsmaktens logistikorganisation.

Uppsatsförfattaren undersöker om kvantitativa eller kvalitativa effekter när det gällerFörsvarsmaktens kvinnliga personal kan spåras till följd av ett ökat fokus på genusfrågor (bl.a.innebärande åtgärder för att rekrytera fler kvinnor). Med kvantitativa effekter avses här om flerkvinnor kunnat rekryteras, medan kvalitativa effekter avser kvinnornas kompetens. I uppsatsenundersöks fyra svenska bataljoner i Kosovo samt tre årskullar vid Yrkesofficersprogrammet.Med hjälp av detta underlag jämförs sedan dels hur andelen kvinnor förändrats under den aktuellaperioden, dels kvinnornas betyg och tjänstgöringsomdömen i förhållande till motsvarande manligpersonal.Undersökningen gav ett mer mångfacetterat resultat än vad som ofta framhålls i debatten omgenus. Vid yrkesofficersprogrammet kunde en ökad andel kvinnor inom armén konstaterasantagningsåret 2003, samtidigt som kvinnornas medelbetyg sjönk. Vid de olikaKosovobataljonerna ökade andelen kvinnor högst marginellt, samtidigt som dessas betyg generellthade ett högt genomsnitt, i en del fall högre än männens.

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen.

Det pågår en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förändradomvärldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra värdefulla förmågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttan med små UAV-system för bataljonsnivånvid en internationell militär operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrättelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar även envärdering av små UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som små UAV-system kan lösa medvarierad förmåga.

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

Syftet med denna uppsats är att genom två fallstudier, undersöka om statersäkerhetiserar tillgång och efterfrågan på vatten samt studera orsakerna därtill. Vidareavser jag också att kontrollera om säkerhetiseringen av tillgång på vatten ökar riskernaför konflikter mellan staterna eller om säkerhetiseringen kan vara en förutsättning föratt lösa konflikterna. För att fylla syftet med uppsatsen kommer två regioner attstuderas, vilka innehåller vattenresurser som innebär att flera stater är beroende avsamma vattenkälla. De berörda staterna är Turkiet, Syrien och Irak runt Eufrat ochTigris i den ena regionen och Israel, Syrien, Libanon och Jordanien runt Jordanflodenmed tillhörande biflöden i den andra. Det är dessa staters interaktion avseendevattenproblematiken som är studieobjektet och utifrån detta skall påvisas omsäkerhetisering sker.

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gått emot enverklighet där politiska mål kan uppnås med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har ändock en allt större effekt i att kunna bekämpa en motståndaren påslagfältet och härigenom kan de bemannas med allt färre soldater som verkar på fältet.Efter en intervention i en främmande stat är det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera säkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara på huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmäntsäkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat är att förutsättningarna för ett allmänt säkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attsläppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lång tid.Den övergripande slutsatsen är att det centrala vid operationen av detta slag är attomedelbart ha förband med tillräckligt antal soldater på fältet för att kunna etablera säkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer också att planeringen av denna kritiska period måste görasinnan kriget börjar och det måste finnas en vilja att satsa de resurser detta kräver..

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..