I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingår långräckviddig precisionsbekämpning av markmål som en ny förmåga.Uppsatsens syfte är att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslå möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmålsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militära förutsättningarna för att anskaffa ettmarkmålskoncept. Därefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mål för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmålsrobotsystem ger tillsammans medmålkatalogen uppslag till olika tänkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa är baserade på kombinationsstridsdelar ochmodulära stridsdelar som är den troliga utvecklingen.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:? När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?? På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ?Pelarmodellen? somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader.

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik..

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem.

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås.

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubåtar, ytstridsfartyg och helikoptrar. Ubåtars uppträdande ställer särskilda krav påkommunikationsvägar. Idag sker kommunikation till och från svenska ubåtar huvudsakligen med hjälp avradio vilket begränsar deras taktiska uppträdande. Inom ramen för det nätverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvändigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvågsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevärt frånradiovågsutbredning i luft. Östersjön med sitt bräckta, skiktade vatten ställer särskilda krav på utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar också möjligheter.