Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister.Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring.

Titel:              Media som arena för provocerande konst- en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Kurs:             C-uppsats 15p Journalistikvetenskap JKAND Ht11 Institution:    Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMKStockholms Universitet Framlagd:      20 jan. 2012 Författare:     Charlotte Råsbrant - Bergström Handledare: Andreas Widholm Uppsatsen behandlar media som arena för provocerande konst? en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Bakgrund: Studiens syfte är att utifrån ideologikritisk diskursanalys undersöka konstfackdebattens konstruktion och representation i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under år 2009.  Ett delsyfte är att med utgångspunkt från två konstfackelevers examensarbeten; Anna Odells Okänd, kvinna 2009-349701 och NUGs Territorial pissing, belysa likheter och skillnader avseende medierapporteringen inom olika genremässiga strukturer. Frågeställningar:Hur konstruerades konstfackdebatten och representation av Anna Odell respektive Magnus ?NUG? Gustafsson och deras konstprojekt i svensk storstadspress år 2009?Delfrågor är: Vad publicerades, när, var (i vilka medier), av vem och hur?a)      Vad skrevs om händelserna? Vilka diskursteman uttrycktes?b)      När och var (i vilka medier) publicerades materialet? Hur utvecklades medierapporteringen över tid?c)      Vem uttalade sig och hur gestaltades händelserna inom ramen för kultur- respektive nyhetsjournalistik? Vilka fokusområden och flöden mellan genres kan urskiljas?  Metod: Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv i sin karaktär där diskursanalys använts för att granska mediepublicitet i förhållande till ett socialt sammanhang. Resultat: Studien behandlar Konstfack, konst och kontrovers. Incidenter kring de analyserade projekten av Anna Odell och NUG, gav upphov till mest publicitet i februari och maj 2009. Debatt och redaktionell text handlade i huvudsak om konst, ansvar, samhällsekonomi och juridik.Inom nyhetsgenren baserades rapporteringen på händelsen, brottsaspekten och de ekonomiska konsekvenserna, där dagspressen främst inriktade sig på Konstfack och juridiskt ansvar.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

This study investigates three different methods for evaluating MOE,Modulus of Elasticity, in field measurements. The purpose is toinvestigate the possibility to use dynamic measurement methods infield measurements that hitherto (2010) has been performed with staticmethods. The objects of investigation are 20 glulam beams. The firstfield measurement took place in november 2007 and applied a staticmethod based on the standard SS-EN 408. The second measurement,described in this study, took place during summer 2010, and appliedstatic as well as dynamic methods.The MOE of wood is affected by a range different factors.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två revisorer inom Skatteverket och två frisörsalonger upplever förändringarna och konsekvenserna som kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar småföretagen i frisörbranschen att införandet avkassaregisterlagen kommer att påverka deras verksamhet?Hur bedömer revisorer på Skatteverket att deras roll har påverkats av kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas främst på primärdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. Väsentlig information från respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.

Forestry and forest products are vital components of the Swedish economy but the forest is also important for recreation, hunting, out-door life and conserving biodiversity. The Swedish Forest Act has two equally important objectives, production and environmental protection. Polytax is the Swedish Forest Agency´s inventory programme which monitors progress toward the two objectives in connection with regeneration fellings. It includes data on environmental protection measures taken in connection with regeneration fellings. 30 § of the Swedish Forestry Act and related regulations specify the demands for conserva-tion of nature.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket är oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken väljer att höja styrräntan, det vill säga reporäntan, vilket torde minska efterfrågan och därmed dämpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig åt regionalt då enbart sex av 21 län i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. Sålunda kan det vara problematiskt att använda sig av en generell räntepolitik baserat på landet i sin helhet då olika regioners behov skiljer sig åt. Därtill är det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning räntan verkar med eller dess effekter på bostadsmarknaden.

För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2).Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3).

During the last decade several cooperatives have struggled against many problems. Especiallyin North America several cooperatives have been forced to reconstruct, merge or have beenpurchased by other firms. There are many reasons behind these problems, but one observationmade on these cooperatives implies that they have one thing in common. The cooperatives areall very large and have a complex business structure.Lantmännen is one of the largest cooperatives in the Nordic Countries with its main office inSweden. In Nilsson et al.

Bakgrund: 1 januari 2013 kommer Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II att implementeras. Detta kommer ske samtidigt inom Europeiska Unionen (EU) och kommer leda till en harmonisering av försäkringslagstiftning i medlemsstaterna. Tidigare svensk lagstiftning, Försäkringsrörelselagen (2010:2043), kommer med andra ord att anpassas till det nya regelverket. Regeländring kan komma att påverka svenska försäkringsbolags bedrivna kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska försäkringsbolag utifrån rådande lagstiftning kan bedriva en, enligt finansiell teori, rationell kapitalförvaltning och om möjligheten till att bedriva en rationell kapitalförvaltning kommer att förändras i och med implementeringen av Solvens II.Genomförande: En genomgång av dagens regelverk, Försäkringsrörelselagen, samt Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II kommer att presenteras. Utöver detta har fem stycken intervjuer med svenska försäkringsbolag genomförts.Slutsats: Dagens lagstiftning ger inte möjligheter till att bedriva en rationell kapitalförvaltning fullt ut.

Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt.

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

Under år 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt är många, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. När de kommer till Sverige får de en god man som ska träda in i vårdnadshavarens ställe. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode män för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode männen själva. Studien undersökte också vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende på kommunstorlek.