Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande..

Mycket talar för att den svenska doktrinutvecklingsprocessen inte fungerar. Frågan som dåinfinner sig är: Hur står det till med den svenska doktrinutvecklingen? Syftet med denna uppsats äratt undersöka, diskutera och värdera den svenska doktrinutvecklingsprocessens funktionssätt.Uppsatsen avsåg att undersöka den svenska doktrinutvecklingsprocessen genom att mäta gradenav institutionalisering och formalisering i den svenska doktrinutvecklingsprocessen. Därigenomerhölls slutsatser som kunde nyttjas för att utveckla doktrinutvecklingsprocessen. Graden avformaliseringen mättes genom en jämförelse mellan en ideal doktrinutvecklingsprocess och densvenska doktrinutvecklingsprocessen.

Ovanstående citat ger en bild av hur snabbt förändringarna sker i vår omvärld idag. Förr varframtiden enkel att förutspå och de planer som gjordes sträckte sig över flera år, men idag ärdet en förändrad värld vi lever i och förändringarnas vindar blåser allt starkare även kringFörsvarsmakten. Detta har inneburit ett stort omställningsarbete för Försvarsmakten och detär en process som går framåt om än i långsam takt. Samtidigt kommer allt fler och snabbarekrav på förändring från den politiska nivån. Ett sådant inspel är ovan nämnda EU BattleGroup koncept där Sverige tillsammans med Finland och Norge och Estland skall sättasamman ett förband som skall vara insatsberett 2008.I denna uppsats studeras hur denna beslutsprocess sett ut och hur den påverkats av de kortatidsförhållandena och den politiska styrningen från EU.Denna beslutsprocess avviker till stor del från andra typer av beslut eftersom den har varitmycket kort och möjligheterna att analysera tänkbara konsekvenser av beslutet har varit små.Därför är det intressant att se om detta är ett trendbrott för hur den politiska styrningenkommer att se ut för Försvarsmakten i framtiden..

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad..

Med anledning av försvarsmaktens omstrukturering ställs det nya krav på förbandens ledningsstrukturer. Som en viktig del i sammanhanget ligger behovet av att kunna leda och samordna förbanden så att största möjliga effekt kan uppnås. Begreppet områdesansvar används som ett begrepp för att på slagfältet bland annat definiera ansvarsfördelningen mellan chefer. Dagens definition av områdesansvar och dess innebörd kan ifrågasättas med anledning av försvarsmaktens utveckling. Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av genomförd omstrukturering enligt regeringspropositionen 1999, definiera begreppet områdesansvar på det framtida slagfältet.

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.

US Navy stötte under Kuwaitkriget 1991 på stora problem då de stod inför en motståndare som genomförde asymmetrisk krigföring med hjälp av sjöminor. Resultatet blev två min-sprängda fartyg och en inställd landstigningsoperation. Detta var inte första gången som USA ignorerat betydelsen av att kunna bedriva minkrig. USA håller nu på att transformera sin flotta från en renodlad ?Blue Water Navy? till att kunna uppträda i kustnära farvatten.

Frågeställning: ?Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

Syftet med uppsatsen är att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk säkerhetspolitik, i förhållande till en europeisk militär kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militärstrategi, komplexitet i militära operationer, brister inomden europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jämfört svenskamed några europeiska länders stridskraftsutformning. För att uppnå syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frågeställningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmätas för de militärstrategiskamålen?2.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Background: 2009 it has occurred a crisis in some of the member states of the European Union: Spain, Portugal, Italy, Ireland and Greece. Despite, some major banks in the world had begun to recover from the financial crisis that occurred from 2007 until 2009, there were still banks who found it difficult to survive. Greece is one of the countries that suffered from the financial crisis. The high budget deficit and the unsustainable debt are underlying the crisis.Banks as financial intermediaries have important function in a nation?s economy.