Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Uppsatsen ställer frågan om teorin d.v.s. nu gällande doktriner stämmer överens med verklighetenoch i fall de inte stämmer överens ? vad skiljer de åt? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra världskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de båda försvarsgrenarnas samverkan och syn på Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:? Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?? Finns det skillnader mellan rådande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?? Hur långt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?? Finns det andra faktorer som styr uppträdandet än doktriner?? Vilka slutsatser från studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom området luft-markintegration?Slutsatsen är att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force såväl ideras doktriner som i deras tillämpning under krig.

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på hur olika atmosfärsförhållanden kan påverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vågutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstå och bedöma denna påverkan.Sensorer som använder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i våra militärasystem. Vädret och atmosfären påverkar transmissionen och vågutbredningen avelektromagnetiska vågor. Olika atmosfärs- och väderfenomen påverkar sensorernas frekvenseroch våglängder och skapar begränsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptäcka och följa mål och hot kräver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet påverkas när de används i olika klimat och väderförhållanden. Behovet av detta ärstort och kommer i framtiden att öka då vi mer och mer förlitar oss på tekniska hjälpmedel föratt kunna upptäcka och bekämpa mål i en stridsmiljö.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lärande" i Hässleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lärande på allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen är att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats från att ha varit en diskussion gällande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gällande en vidare innebörd, som innebär att flexibilitet ska relateras till individen och målet ska vara att underlätta för individen att lära och att delta i lärande.Det livslånga och livsvida lärandet innebär ett behov för flexibla utbildningsvägar. Detta innebär att flexibelt lärande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..

Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats är att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nätverksbaserade försvaret (NBF) och här beskrivs vad NBF egentligenkan innebära som metod för det flexibla insatsförsvaret. Därefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen då denmänskliga påverkan är en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat från FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar på att en gemensam teknisk arkitektur mycket väl kan underlätta och förbättraen chefs beslutsfattning.

Detta kandidatarbete är utarbetat på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2002. I utredningen har vi jämfört röstigenkänningsprogram under en treårsperiod, program från 1999 och program från 2002. 1999 års test visade på programvaror med lång träningstid, enkla gränssnitt, stor känslighet för bakgrundsljud och låg användbarhet. Vid arbetsstart förväntade vi oss inte att hitta någon större förändring i användbarheten hos dessa program 2002, då röstigenkänningsprogram inte verkar ha stor användarskara. Utifrån följande hypotes har vi genomfört arbetet: Vi vill med vår undersökning bevisa att användbarheten inom röstigenkänningsteknologi inte har förbättrats under perioden 1999-2002.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur det går att använda begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg utifrånidentifierade mätpunkter och variabler och därefter prövats vid en jämförelse.Att använda begreppet krigföringsförmåga som ett analysverktyg har visat sig fruktbart. Begreppetkanske främst är tänkt att ses ur ett försvarsmaktsperspektiv men med viss flexibilitet går det attanvända för att analysera en enskild försvarsgren. Det går också att dra slutsatsen att det nyaorganisationsförslaget överlag bättre hanterar de faktorer och komponenter i den fysiska pelarensom identifierats som mest betydelsefulla. Naturligtvis går det inte i detalj att konstatera vad detnya organisationsförslaget kommer att innebära, men den genomförda undersökningen ger ändå enfingervisning om att det är positivt för Marinens krigföringsförmåga..

Syfte: Syftet med uppsatsen har två delar: Att göra en konkurrensanalys av fem företag i polymerindustrin, en mogen industri, genom att identifiera viktiga strategiska nyckelområden och använda detta som grund. Konkurrensanalysen kommer sedan att vidareutvecklas genom att använda strategy canvas med intentionen att visualisera företagens strategier. Metod: Undersökningen har ett kvalitativt angreppssätt för att vi ska kunna skapa en bättre förståelse för företagen samt svara på vårt syfte att göra en konkurrensanalys. Den abduktiva ansatsen har möjliggjort för oss att vara flexibla i vårt användande av teori och empiri. Vi har undersökt fem företag i polymerindustrin: Primärdata består av intervjuer med analytiker samt utvalda företagsrepresentanter.

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Många försvarsanalytiker och luftmaktsteoretiker har sedan 1990-talet gjort gällande att teknisktavancerade så kallade UCAV farkoster, kan komma att ersätta eller komplettera många av de idagmest avancerade stridsflygplanens uppgifter. Dessa förväntningar har inte infriats. De beväpnadeUAV som nu används i pågående operationer skulle mer kunna liknas vid beväpnade propellerdrivnasegelflygplan och utvecklingen av dessa kan sägas ha varit mer pragmatisk än innovativ.Utvecklingen skulle kunna förklaras som två olika utvecklingsspår, Armed UAV och UCAV. Undersökningenvisar att det är Armed UAV:s egenskap, uthållighet som gör att den är ett så efterfrågatsystem i dagens lågintensiva konflikter. UCAV å andra sidan har visat sig vara både dyrareoch komplexare än man tidigare förutsåg, men framförallt är dess egenskaper hastighet, autonomioch signaturanpassning i dagsläget inte efterfrågade..

Ett aktuellt ämne inom den politiska debatten idag, är neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lägga ner hela svenska ubåtsflottiljen. Syftet med uppsatsen är att studerabehovet av ubåtar från ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmågor somsvenska ubåtar har och vilka förmågor Försvarsmakten skall ha.

Utgör offensiv taktik en betingelse för seger vid sjöslag? Tidigare forskning indikerar att såär fallet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion ochgenom en kvantitativ metod undersöka huruvida användning av en offensiv taktik betingarsannolikheten för seger vid sjöslag. Uppsatsen har därvidlag undersökt 44 sjöslag frånLepanto 1571 till och med Falkland 1982. Den statistiska analysen visar ett positivt sambandmellan offensiv taktik och sannolikheten för seger.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .