Befolkningen blir allt äldre och fler och fler väljer att stanna i hemmet så länge det är möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver äldre personer ofta hjälp av närstående. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva närståendes upplevelse av att vara avlastad när de vårdar en skör äldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen när den äldre personen var inskriven på institution eller på dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Organtransplantation har sedan lång tid tillbaka intresserat människan och medicinen. På allvar tog det sin början under tidigt 1900-tal då blodkärl förenades med varandra, men dock dröjde det mer än ett halvt sekel innan en lyckad transplantation genomfördes. Idag ger det hopp om ett nytt och fortsatt liv till ett stort antal patienter världen över. Perioden i väntan på en organtransplantation upplevs av patienterna som ett krävande och stressfullt skede som präglas av en kamp mot sjukdom och om begränsad tid. Sjuksköterskan som har en central roll i mötet med patienterna bör vara insatt i ämnet för att kunna erbjuda god vård som kan lindra lidandet.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Att drabbas av och leva med hjärtsjukdom, innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Den hjärtsjuka människan ska lära sig att leva med en sjukdom som inkräktar på det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att känna sig mindervärdig och gråta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förståelse, att känna rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och dö, att inte förstå och fråga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO .

Motstridiga mål och människans medvetna eller omedvetna strävan efter bekvämlighet kan leda till problem när företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mål. I ett företag där arbetsmiljön präglas av stora säkerhetsrisker är chefers förmåga att motivera till arbete i enlighet med företagets säkerhetsmål avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med säkerhetsrisker är gruvbranschen. Syftet med denna studie är att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets säkerhetsmål. Studien har en deduktiv ansats där målsättningsteorin används som utgångspunkt.

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager?s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research.

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.

Mötet mellan människor sker alltid i någon form av miljö. Den fysiska miljön vi befinner oss i påverkar oss alltid. Begreppet miljö kan delas in i fysisk, psykisk och social miljö. I dag opereras allt fler patienter inom dagkirurgi. Dagkirurgi innebär att patienten kommer till sjukhuset och opereras samma dag som hon/han åker hem.

Varje år tar cirka 3700 sjuksköterskeexamen i Sverige. Efter examen påbörjas en transition från student till arbetande sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av denna transition. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: att ha förväntningar på vården och sjuksköterskerollen, men bli besviken på verkligheten, att känna sig otillräckligt förberedd och det är överväldigande med allt nytt, att känna stress, rädsla och oro över det ansvar som vilar på axlarna, att känna sig ensam och sakna stöd samt att bli trygg och bekväm i sin sjuksköterskeroll genom att lotsas in i arbetet och bli en del av teamet.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivningSlutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.