Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa tvÄ yrkesgrupper, dÀr personalchefen Àr chef över personalsekreteraren och dÀrmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta pÄ en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebÀr att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrÄn att de sjÀlva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebÀr Àven att det stÀlls krav frÄn mÄnga olika hÄll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sÀtts pÄ prov. Syftet med denna studie Àr att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.

Det finns antaganden om att offentlig sektor har sÀmre ledare och fÀrre utbildningsmöjligheter Àn den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet frÄn personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrÄn uppsatta mÄl. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare Ärens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav pÄ chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser pÄ bÀsta sÀtt. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta chefer inom en kommun.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r en styrform som anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning inom den offentliga sektorn och dĂ€rigenom av landsting. Problem med mĂ„lstyrning inom offentlig verksamhet har pĂ„visats av en mĂ€ngd olika forskare med fokus mot mĂ„l, och den bestĂ€llare- utförarestruktur som rĂ„der. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r dock inte studerad i samma utstrĂ€ckning. Trots ett krav frĂ„n landstingsledningens sida om minskat antal anstĂ€llda inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Östergötland har en ökning skett, nĂ„got som fĂ„ngade uppsatsförfattarnas uppmĂ€rksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgĂ„ frĂ„n centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mĂ„l och styrning undersöka mĂ„lstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsĂ€tt och har genomförts i form av en fallstudie pĂ„ ett centrum inom HĂ€lso- och sjukvĂ„rden i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med tvĂ„ centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: MĂ„lstyrning som styrmetod inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har brister.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anstÀllda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumÀrkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv Àr detta viktigt eftersom lojalitet frÄn kunderna, vilket i förlÀngningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma dÄ kundens bild av varumÀrket, varumÀrkesimagen, stÀmmer överrens med företagets bild av varumÀrket, varumÀrkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förstÄelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anstÀllda gÀllande varumÀrkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger pÄ Kapferers teori om varumÀrkesidentitet vilket för att fÄ en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ÀmnesomrÄdet. De tre företag som studien bygger pÄ Àr Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgrÀnsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet pĂ„ psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes Ă„tta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet pĂ„verkades av att klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns pĂ„verka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och klient, samt klientens förförstĂ„else för psykoterapeutisk teori och metod. Även klientgruppens psykosociala förutsĂ€ttningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgĂ„s hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes pĂ„verka det terapeutiska arbetet.

Bröstcancer Àr den mest förekommande cancern bland kvinnor vÀrlden över. I Sverige drabbas varje Är ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer Àr en allvarlig, stressande och livshotande sjukdom som kan ha inverkan pÄ kvinnans livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer.Metoden utformades som en deskriptiv litteraturstudie. Författarna har anvÀnt sig av bÄde manuell och datasökning.

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. I SverigeÀr ca 5 % av alla över 65 Är svÄrt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte Àr att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och vÀrme. Den mÀnskliga kontakten och den individanpassade vÄrden Àr viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan pÄverka den demenssjuke.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvĂ„rden har haft en stadig utveckling sedan 1970-talet. Allt mer palliativ vĂ„rd bedrivs i hemmet, dĂ€rmed spelar anhöriga en viktig roll i omvĂ„rdnaden. Det krĂ€vs dĂ€rmed ett ökat psykosocialt stöd till de anhöriga frĂ„n sjuksköterskan. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att belysa vilken sorts psykosocialt stöd anhöriga önskar av sjuksköterskan, dĂ„ deras nĂ€rstĂ„ende befinner sig i palliativ hemsjukvĂ„rd. Metod: Metoden som har anvĂ€nts Ă€r litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehĂ„ll analyserades med inspiration frĂ„n Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalys.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys analysera fem tingsrÀttsdomar dÀr kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rÀttsvÀsendet framstÀller de kvinnliga gÀrningsmÀnnen utifrÄn ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var ocksÄ att studera huruvida kvinnorna framstÀller sig pÄ nÄgot av endera sÀtten. VÄra teoretiska utgÄngspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar pÄ att ett flertal av tingsrÀttsdomarna tenderade att fokusera pÄ kringliggande omstÀndigheter i de kvinnliga förövarnas liv istÀllet för den brottsliga gÀrningen. De omstÀndigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrÀtten ser kvinnorna som offer hellre Àn som gÀrningsmÀn. Resultatet visar ocksÄ pÄ att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framstÀlla sina brottsliga gÀrningar utifrÄn att tillskriva sig sjÀlva vedertagna kvinnliga attribut..

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn Àr ett allmÀnmÀnskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och frÀmjar Àr viktigt i omvÄrdnadsarbetet. Det Àr sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vÄrdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid pÄ sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Det finns mycket forskning kring hur individer med Parkinson har möjlighet att förbÀttra sina fysiologiska funktioner genom trÀning. Det finns dock fÄ studier som beskriver upplevelser av trÀningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sjukgymnastledd grupptrÀning hos individer med Parkinson och undersöka hur resultatet överensstÀmde med domÀnerna i Internationella klassifikationen av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF). En kvalitativ deskriptiv innehÄllsanalys tillÀmpades. Fem deltagare medverkade i studien.