Testikelcancer Àr den vanligaste cancerformen hos svenska mÀn i Äldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer Àn 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvÄrar dessa mÀns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos mÀn med testikelcancer. En litteraturstudie grundad pÄ kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

Goodwill Àr ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. PÄ senare Är har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansrÀkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill berÀknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgÄngar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras pÄ ett restvÀrde och att bÄde IFRS 3 och IAS 36 uppmanar anvÀndarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det Àr att redovisningsdata ofta anvÀnds som underlag för att mÀta chefers prestation.

En manifestation som Àgde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utstrÀckning sÀger upp sig frÄn arbetsplatsen, bland annat pÄ grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i mÄnga fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistÄnd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvÀrsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som mÀtte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien pÄvisade att var fjÀrde respondent under rÄdande förhÄllanden inte skulle vilja arbeta kvar pÄ sin arbetsplats om ett Är.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet.

UndernÀring hos Àldre personer kan ha flera orsaker. SÄvÀl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernÀring. Uppsatsen fokuserar pÄ undernÀring hos Àldre personer som bor i eget eller sÀrskilt boende. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernÀring hos Àldre mÀnniskor samt beskriva vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan inom hemsjukvÄrden kan vidta för att motverka detta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturöversikt.

Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga vregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lÀrares arbetsrum bör utformas för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlmÄende som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel pÄ engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum sÄvÀl psykosocialt som arbetsmÀssigt. Jag har valt att bortse frÄn organisationskulturen pÄ skolorna. Mina tre frÄgestÀllningar som jag besvarar i arbetet Àr:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsÀttningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lÀrare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig pÄ  17 semistrukturerade intervjuer av lÀrare pÄ tre olika skolor, varav tvÄ Àr högstadium och en Àr gymnasieskola.

The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mÀnskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar nÀrmast de anstÀllda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka pÄ vilket sÀtt chefers arbetssituation skiljer sig Ät mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgÄ. Studien baserades pÄ nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet pÄ företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kÀnde sig inte stressade av personalansvaret i sig.

Idag stÀlls det höga krav pÄ kompetens och att vi stÀndigt ska lÀra i arbetet. Kraven innebÀr ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande. Finns ingen drivkraft att utvecklas Àr det svÄrt att finna en plats pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lÀrande i arbetet. Underlag för studien Àr nio intervjuer med chefer i olika branscher i bÄde den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna Àr utvecklingsbenÀgna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strÀvar stÀndigt efter att lÀra nytt.