På grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nås upp till verksamhetsmål och styrningen är idag inte längre så detaljerad som den var förr. Ett av människors största behov är sociala relationer och uppskattning från andra människor därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dåligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsområde är därför hur man kan skapa ett bra samarbete på arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin Chefer ska få en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete är för något och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda på detta har varit personliga intervjuer med Chefer från olika verksamheter, närmare bestämt sex olika, privata som offentliga.

En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt arbetskontrollokus mellan personal på olika organisationsnivåer. Det undersöktes även om det fanns skillnader mellan könen och om äldre respondenter hade högre inre arbetskontrollokus än yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjänstemän och 24 var underställda. Respondenterna besvarade en enkät baserad på de teorier som låg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om arbetskontrollokus. Resultatet visade att Chefer var mer självhävdande i sin konfliktstil än underställda och män var mer konkurrerande i sin konfliktstil än kvinnor.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur Chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.Metod: 41 Chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli Chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på Chefer idag? Vill nyanställda bli Chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer.

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur Chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med Chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga Chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga Cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga Chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga Chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga Chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga Chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som Chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit Chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa Chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton Chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens Chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till Chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur Chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga Chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga Chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur Chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nå syftet används chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsområden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag är ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillväxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fått utså mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svårförstådd. Utmärkande för matrisorganisationer är förekomsten av dubbelt chefskap det vill säga att anställda har två likställda Chefer och ovan nämnda ansvarsområdena måste därför delas upp.

Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta Chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta Chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta Chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att få en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens Chefer inom kommunal socialtjänst. För att nå Chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fånga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förväntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade någon betydelse. Vi ställde frågor som skulle fånga vad som upptar nya respektive erfarna Chefer i deras uppdrag.

På grund av stora pensionsavgångar står arbetsmarknaden inför en generationsväxling. Detta kommer att påverka dagens chefspositioner, och innebär att när äldre Chefer pensioneras blir behovet av nya Chefer allt större. Syftet med den här studien var dels att undersöka hur nästa generations arbetskraftser på att i framtiden inta en chefsposition och även om det finns vissa delar av chefskapet som de är mer positivt respektive negativt inställda till. Studien baserades på en enkätstudie där studenter från personalvetarprogrammet och civilingenjörsprogrammet vid Umeå universitet fick skatta ett antal påstående gällande chefskap. Resultatet visade att chefsattityden generellt sett var positiv för respondenterna, dock ville endast ett fåtal bli chef så snart som möjligt av sin karriär.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och Chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar Chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio Chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att Cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.