Arbetet inom ambulanssjukvården innebär en daglig risk för svåra och traumatiska situationer. Att som personal ställas inför dessa situationer kan medföra olika psykiska, fysiska och emotionella reaktioner. Vid svåra och traumatiska situationer är det viktigt att ambulanspersonalen känner stöd från kollegor och ambulansChefen. Stödet är en viktig del till en god bearbetning av en traumatisk händelse. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av att hantera svåra och traumatiska situationer.

SammanfattningEftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din Chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Företagshälsovårdens (FHV) situation skiljer sig från övrig medicinsk verksamhet på flera sätt:fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse skall vägas in vid värdering av varje individ- och arbetsplatsproblem, patienternas sökmönster och omfattningen av utredning och behandling bestäms inte enbart av problemens art och överenskommelsen patient och vårdgivare utan även avtalet mellan kund och FHV, betalningsansvarig för FHV:s kostnader är patientens Chef, FHV finansierar sin verksamhet med intäkter från kunderna. Relationen kund ? FHV får alltså stor betydelse för utformningen och utvärderingen av FHV:s verksamhet. Den stressrelaterade ohälsan har ökat kraftigt inte minst inom den offentliga sektorn, sjukvården är inget undantag. Syfte: uppskatta utnyttjandet av FHV 2003, undersöka relationen kund ? FHV med fokus på stressrelaterad ohälsa inom ett sjukhus.Metod: Enkätundersökning.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett Chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om Chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att Chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett Chefsuppdrag ska kombineras.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en Chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en personalChef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en personalChef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats.

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen.

Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anställda i organisationsförändringar inspirerade av Lean på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste två decennierna har få förändringar, utvecklingar eller förbättringar skett. Arbetsuppgifterna var krävande på ett onödigt sätt genom att vara tidskrävande på grund av brist på standardisering. Samtidigt hade de anställda ingen direktör och berövades därmed stöd. Ett försök gjordes att ändra arbetsrutiner och arbetsstämningen med hjälp av en konsult som arbetar som Chef utan direkt personalansvar.

ABSTRACTTitel: En studie av två vårdcentraler: organisatoriska förändringar till följd av avregleringen.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Moberg, Loan HoangHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 ? juni  Syfte: Marknaden för vårdcentraler i Sverige har avreglerats och förändrats från en monopolmarknad till en konkurrensmarknad. Syftet med denna studie är att visa vilka skillnader och påföljder avregleringen har medfört på marknaden. Forskningsfrågorna vi vill besvara är:Vilka huvudsakliga organisatoriska förändringar har skett för en offentlig vårdcentral sedan avregleringen?Hur skiljer sig den offentliga från den privata vårdcentralen?Metod: En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer med en Chef för en offentlig vårdcentral, Stortorgets Hälsocentral, samt för en privat vårdcentral, Hälsocentralen City, har genomförts.

Syfte:Att skildra en arbetsmiljö en ung akademiker kan förvänta sig att möta på en arbetsplats i norra Virginia, USA. Att reda ut vilka arbetsvillkoren är och hur arbetsmiljön ser ut ur perspektiv som genus, kultur och ledarskap. Metod: Kvalitativ forskningsmetod med en induktiv, tolkande och konstruktionistisk strategi. Fallstudier har använts för att inhämta empirisk information. Resultat & slutsats: Det finns en paradox kring arbetstid och flexibilitet. Stipulerad arbetstid är långt ifrån verklig arbetstid. Tjänstemän arbetar betydligt mer än vad som ingår i en normal arbetsvecka.

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal.

Vår uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med självständiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar på städare som ett representativt lågstatusyrke och vår frågeställning är: Hur motiverar sig städare? Studien är kvalitativ och bygger till stor del på egen datagenerering. Vi har intervjuat städare på ett hotell om deras situation och syn på bland annat trivsel och motivation. Vår hermeneutiska utgångspunkt innebär att tolkning och förståelse står i centrum.

Fokus för denna uppsats är att undersöka hur Chefer anser att de påverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mängder av organisationsteorier där struktur och kultur studeras samt hur människorna inom organisationen är och påverkas, men sällan för att inte säga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett ämne som är av stor vikt. Chefer har ständigt förväntningar på sig och detta gäller även språket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar språkbruk och samtalsansatser.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.