Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

Utifrån studien framgår att företag använder sig av flera av de sju förbättringsverktygen och då främst Checklista, paretodiagram, histogram och trenddiagram vilka används för att åskådliggöra information om företagens kvalitetsarbete. de faser av problemlösningsprocessen som verktygen har störst betydelse är vid datainsamling och identifiering av problem samt vid uppföljning då dessa faser är sammanlänkade i det ständiga förbättringsarbetet. Verktygen används främst som kommunikationsmedel för att åskådliggöra information för samtliga anställda och används även av de kvalitetsansvariga som beslutsunderlag i de olika faserna av problemlösningsprocesen..

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en Checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en Checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Syftet med studien är att undersöka hur Wallenstams introduktionsprogram förhåller sig till den idealbild som ges i litteraturen. Genom att ta reda på hur personalchefen, avdelningschefer och arbetsgrupper upplever introduktionen för nyanställda och jämföra det med både idealbilden och deras egna önskningar är förhoppningen att kunna ge rekommendationer.I teorin anges att målet med introduktioner är att underlätta för den nyanställde att ta till sig de nya kunskaper som denne behöver i sin tjänst. Introduktionen syftar även till att skapa ett gott första intryck av företaget samt förväntningar och gruppsamhörighet. Sammantaget leder det till att personen snabbare kan bidra till företagets resultat, vilket även ökar trivseln och självkänslan hos den nyanställde. Hur ett introduktionsprogram genomförs kan delvis variera beroende på organisation och verksamhet.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag med hållpunkter att använda ledning av kulturprojekt. Frågeställningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgår från hur man leder kulturprojekt där deltagarna utvecklas, prestera som bäst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag använt av aktörssynsättet.

Enligt Naturvårdsverket (2010) står Sveriges bebyggelse för närmare 40 % av landets totala energianvändning och detta måste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lättare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagsläget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding.Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populära har Tyréns AB upplevt en större efterfrågan på dessa. De har därför sett ett behov av att få bättre underlag för hur de som konstruktörer påverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar.Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes därför att de gäller på alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad användes ett referensobjekt, ?Kvarteret Jongärdan?.

Emhart Glass AB är världsledande företag inom glasflasktillverkning. Dekonstruerar automatiserade maskiner som formar glasflaskor. I Sverige finns dettvå fabriker, en i Örebro och en i Sundsvall. I Örebro tillverkar man främstreservdelar och nya delar till maskinerna medan man i Sundsvall monterar ihopmaskinerna. Det finns totalt 15 olika fabriker och kontor över världen medhuvudkontor i schweiziska Cham.Eftersom Emhart Glass Örebro har för långa ställtider på några av deras maskinerska det undersökas hur omställningsarbetet går till i dagsläget och huromställningsarbetet skiljer sig åt mellan operatörerna.

Uppsatsen syfte har varit att undersöka rättsliga förutsättningar för ersättningsfrågor, kompensationsåtgärder och skyddsåtgärder vad beträffar rennäringen och järnvägsprojekt. Undersökningen har genomförts bl.a. genom att jag har intervjuat representanter för Banverket. Materialet har sedan bearbetas till syftet för uppsatsen. Utöver intervjuerna har jag använt mig av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, doktrin, utredningar från Banverket samt universitetspublikationer.

I takt med att Internetanvändandet ökar på bekostnad av andra medier blir Internet alltviktigare som marknadsföringskanal.Att synas på Internet har tidigare främst åstadkommits med hjälp av så kallade bannerannonser.Numera finns det en mängd andra sätt för att kommunicera med sina kunder somtill exempel e-postmarknadsföring och marknadsföring genom sökmotorer.Av alla varianter av marknadsföring på Internet är sökmotormarknadsföring den marknadsföringsform som växer överlägset snabbast. Det finns två varianter av sökmotormarknadsföring: vanliga annonser i form av länkar som presenteras vid sidan av sökresultatet ochsökmotoroptimering. Sökmotoroptimering, som företrädesvis behandlas i den här utredningen,syftar till att ge webbplatser höga placeringar i sökmotorer som Google, Yahoo ochMSN Search.Eftersom sökmotoroptimering, även kallat search engine optimization eller SEO, är en mycketkomplex verksamhet är det svårt för företag som vill köpa den här tjänsten att veta hur manskall gå tillväga för att få tag på en kompetent konsult. Vad som komplicerar saken ytterligareär att det har framkommit att många sökmotormarknadsförare har använt otillåtna metoder föratt ge sina kunder höga placeringar. Dessa metoder kan visserligen vara mycket effektiva menom det upptäcks riskerar både konsulten och kunden att bli utslängda ur sökmotorernasregister, även kallade index.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad Checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i Checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

I denna studie analyseras Göteborgs kommuns miljödiplomeringsmodell, dess tillämpning,problem och möjligheter. Syftet var att studera vad företag och revisorer accentuerar på, vilka problem och brister som förekommer samt hur miljöprestanda och miljökommunikation uppfattas i certifierade respektive diplomerade företag. Ett annat syfte var att studera vilka orsakerna är bakom att en del diplomerade företag hoppar av sitt diplom och andra avvaktar med att diplomera verksamheten..

Denna uppsats är ett examensarbete i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde.Rapporten redogör för utvecklingen av en hundgrind som är anpassad för hemmabruk. Syftet med projektet har varit att ta fram en estetiskt tilltalande produkt som är anpassad efterkundens behov.Projektet har genomförts i fyra faser; planering och förtydligande av uppdrag, konceptuell design, konceptutveckling samt detaljdesign. I samtliga faser har olika miljöaspekter vävts in, för att den färdiga produkten skall utgöra minimal miljöpåverkan. Miljöfokus har i förstahand integrerats i projektet i form av livscykelanalyser och en Checklista för hållbar utveckling.Resultatet av projektet är en grind som till största del utgörs av perforerad aluminiumplåt. Grinden är flexibel till bredden så att den går att fästa i de flesta standarddörrkarmar..

Sammanfattning Emhart Glass AB är världsledande företag inom glasflasktillverkning. De konstruerar automatiserade maskiner som formar glasflaskor. I Sverige finns det två fabriker, en i Örebro och en i Sundsvall. I Örebro tillverkar man främst reservdelar och nya delar till maskinerna medan man i Sundsvall monterar ihop maskinerna. Det finns totalt 15 olika fabriker och kontor över världen med huvudkontor i schweiziska Cham.    Eftersom Emhart Glass Örebro har för långa ställtider på några av deras maskiner ska det undersökas hur omställningsarbetet går till i dagsläget och hur omställningsarbetet skiljer sig åt mellan operatörerna.

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en Checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..