Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Denna rapport presenterar resultatet av ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan, skolan för industriell teknik och management. Uppsatsen beskriver en produktframtagningsprocess som utförts från idé till prototyp, samt en utvärdering där det framtagna konceptet evaluerats inför en eventuell vidareutveckling. Arbetet har utförts i samarbete med uppdragsgivaren Danderyds Sjukhus Innovation, en separat enhet på sjukhuset som främst arbetar med att utveckla personalens produktidéer.Idén kom från en läkare på neonatalavdelningen. Vid problemfödslar, där barnet be-höver hjälp att komma igång med andningen, händer det att de apparater som återger barnets hjärtslag inte fungerar optimalt. Enligt läkaren behövs ett enkelt verktyg som avläser barnets puls och signalerar denna genom ljud- och ljussignaler.

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bära ansvaret för känslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gå över från en part till en annan när informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns också en kort presentation av de Eg-rättsliga regler som finns på området samt en presentation av några tekniska metoder för att åstadkomma säkerhet för information som skickas med e-post..

Undersökningens syfte är att kvantifiera legeringsintervallets påverkan på hållfastheten hos två olika aluminiumlegeringar som tillverkas av återvunnet aluminium, EN AB-46000 och en modifierad variant av denna, Modifierad 46000. Examensarbetet har utförts i samarbete med Stena Aluminium (SA) i Älmhult som återvinner aluminium från skrot. Detta har genomförts genom gjutning av provstavar, mekanisk provning samt mikroskopering. Gjutningen gjordes på Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH), dragprovningen på Linnéuniversitet (LNU) och mikroskoperingen både på LNU och SA. All data som samlades in analyserades sedan för att kunna sammankoppla legeringssammansättning med hållfasthetsvärden och mikrostruktur..

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats.

This study is predominantly qualitative. It is also descriptive to a large extent and notoriented towards hypothesis-testing. The study aims at studying what has influenceddigitization of old Swedish dramatical works through the Dramawebben projekt, whilefocusing on the technical solutions. Four different data collection methods have been applied.Interviews and a questionaire with open-ended questions were the two primary tools. Adocument analysis and observations were applied as well.Examples from earlier research to relate to questions about digitization as an institutional andsocietal practice are presented.

På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister.IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer.

Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

Detta är den avslutande rapporten som knyter ihop examinationsarbetet i kursen Y0009B vid Luleå tekniska universitet.Denna rapport behandlar i grova drag bakgrund, planering, uppbyggnad och färdig produkt av en ventilationskarta för underjordsgruvans ventilationssystem i Björkdal, framförallt för att ha till hands ur brandsäkerhetssynpunkt. Tankegångar med alternativa metoder och utformningar utifrån en tillsammans med berörda personer framtagen kravspecifikation finns behandlat i rapporten. Där framgår även vilken lösning och detaljnivå som valts för projektet i fråga. Det färdiga resultatet har överlämnats i digital form på björkdalsgruvans server men med utdrag som bilagor till rapporten för att åskådliggöra tillvägagångssättet och utformningen.

Under senare år har arbetet med att få ut information till alla grupper i samhället intensifierats. IT-tekniken har fört med sig nya möjligheter för människor med olika typer av funktionshinder, inte minst för synskadade. Problemet ligger dock i att skapa tekniska hjälpmedel som omvandlar och förmedlar informationen till användaren. Syftet med uppsatsen är att se om skärmläsare kan tillgodose användbarhet för de enskilda användarna. För att nå syftet har vi intervjuat fyra gravt synskadade personer som dagligen använder sig av skärmläsare.

sammanfattning:Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illabehandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att deär så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på dettasätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer imansdominerade utbildningar..

Problemet med hantering av fel vid informationsutbyte mellan system hos stora företag med komplex IT-arkitektur är bakgrunden till varför denna rapport har skrivits. Det primära företaget i denna studie har varit Sandvik AB.Typiska fel som kan uppstå i sådana sammanhang är så kallade logiska fel. Definitionen av ett logiskt fel är ett fel som påverkar processens funktionalitet vid utbyte av information mellan två eller flera system. Exempel på sådana fel är att ett visst system behöver en viss speciell information eller har vissa regler uppsatta för att kunna ta emot information från ett annat system. När det hänvisas till tekniska fel, så avses fel som kan uppstå i den tekniska infrastukturen.Problemet med logiska fel finner man mest i distribuerade system och i SOA-arkitektur där det finns en anledning till detta på grund av dess uppbyggnad och lösa kopplingar mellan system.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..

Denna rapport behandlar två konkurrerande koncept för småskalig kraftvärme, där skillnaden mellan koncepten är metoden för att framställa ånga.- Vaporel, en teknik där mättad ånga produceras i en s k "flashbox" av mättat vatten från en hetvattenpanna.- Ångpanna med ångturbinEn jämförelse mellan de två koncepten har utförts och diskuteras, primärt fokuserad på de tekniska aspekterna vid varierande förhållanden. Det presenteras också en förenklad metod att uppskatta verkningsgraden för turbiner vid sänkt last under förutsättning att de styrs med strypreglering..