Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Background: Globally, one percent of all people diagnosed with cancer are children. Childhood cancer often requires long and tough treatments. When a child is diagnosed with cancer it also affects the family and the relatives. Aim: The aim of this study was to describe the nurse?s role in the care and treatment of children with cancer.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

A lot of various substances can be detected by dogs, as oestrous in cows, endangered species or non-biological substances like accelerants, narcotics, explosives, mines and pollutions and biological substances like identity (suspects), cancer (breast, lung, colorectal and bladder cancer), human remains (cadaver), bacteria and mould in buildings. The dogs are trained using non-scientific methods and not much research in detection training exists. This is a review of different types of dog detection, with focus on new research..

Magnusson, A. ??it?s a matter of great importance actually?. Coping strategies to sexual consequences due to cancer treatment. Expectations on sexuality and rehabilitation.

Cancer was the second most common cause of death in Sweden in 2011. As the number of beds in hospitals decreases, numerous severely ill patients receive care at home. This results in family members performing important parts of the caring process. The aim of this study was to describe the caregivers' support needs from healthcare professionals when caring for an adult relative with cancer. A literature review was performed, in which results from empirical studies were reviewed and summarized.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt.

Background: Ovarian cancer affects many women worldwide. Tumors that grow in the genitalia and pelvis have because of its placement a large threat to the sexual ability. Treatment for ovarian cancer may lead to the sexual possibilities inhibited. Sexual health is a state of physical, mental, emotional and social well-being related to sexuality. Sexual health can be experienced in spite of disease, dysfunction or infirmity.

Background                      There are different types of treatments for breast cancer, and these may be of surgical and non-surgical art. These treatments produce different side effects that can cause both physical and mental harm to the woman. The breast cancer can change the women's body image and relationships to their families. The women manage their lives in different ways depending on which culture they belong to. Aim                                    The aim of the study was to elucidate women?s experience of her body and the altered body in relation to breast cancer treatment.Method                              The method used was a literature review based on scientifically articles to overview the field of breast cancer.

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar årligen i cancer. Cancerbeskedet påverkar såväl den sjukdomsdrabbade som de närstående. Därför är det viktigt att tillräckligt känslomässigt stöd och information ges även till de närstående. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes behov av information och känslomässigt stöd då anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger på fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och två artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av människans upplevelse av hälsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer är det extra påtagligt då sjukdomen och behandling rent fysiskt påverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gällande detta ämne inom vården. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgångsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för ämnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanställdes.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.