Det här examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpCentrum, centralt belägna i staden, påverkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpCentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara på frågorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpCentrum centralt i städerna? Vad får köpCentrumsetableringar centralt i städerna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, där kommunen tillsammans med företaget Steen & Strøm just nu planerar för en omvälvande förnyelse av stadskärnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien är kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hända när Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt.

Projektet är ett förslag till utyggnad av Västerås Centrum ner mot vattnet på gammal hamnmark. Målet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredställande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invånarna i Västerås..

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i Centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i Centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC.  Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortsCentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i Centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför Centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Denna uppsats består av en studie av litteratur som behandlar frågeställningen ?Vad främjar att människor skall vilja stanna till på en plats i staden, i syfte att slappna av och återhämta sig under en tidsperiod på ca 5-20 minuter?? .

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i Centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför Centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Denna examensrapport är gjord på uppdrag av NCC framtagen som en logistisk utvärdering, inriktad på leverans och montage av betongstommen till utbyggnationen av Hageby Centrum i Norrköping.Det speciella med projektet i Hageby Centrum är att NCC vänt sig till en utländsk leverantör av betongstomme istället för en inhemsk leverantör. Detta får stora logistiska konsekvenser eftersom det är så stor volym av prefabricerade betongelement, och att planera in närmare 900 lastbilsleveranser från Lettland till Sverige är omöjligt. Istället har NCC valt det relativt oprövade alternativet att skeppa betongelementen med båt. Även detta medför problem då betongelementen inte kan levereras direkt på grund av utrymmesskäl på byggplatsen, vilket gör att de först måste lagerhållas i Norrköpings hamn fram till dess att det är dags för montering.Resultatet av rapporten redovisar vad uppkomna problem för projektet beror på. Rapporten kan även vara till hjälp för framtida projekt då det kan vara aktuellt att återigen vända sig till en utländsk leverantör.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen åt stödfunktionen på Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anställda och uppfyllde motsvarande mål som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnå syftet med detta examensarbete användes elektroniska enkäter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. Enkäterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och målen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var således huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillämpades också för att öka förståelsen för verksamheten.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro Centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro Centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.