Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa Centrum, ett lokalt stadsdelsCentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala Centrumområden i kommunen. Bergåsa Centrums funktion som lokalt stadsdelsCentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa Centrum en viktigare roll som stadsdelsCentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

En stads Centrum är dit du går för att möta andra människor, bli överraskad, få nya intryck, föreviga ögonblick och skapa nya ögonblick. Luleås Centrum dör ut under kvällstid, delvis eftersom den största attraktionen är detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag på hur Luleå kommun kan tillgodose sina invånares önskan att få en central mötesplats i staden. Förslaget är att ge parkeringsplatsen Trekanten i Luleå Centrum en ny funktion som mötesplats. Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats är och vad som är de grundläggande förutsättningarna för att en mötesplats ska uppstå. Sedan redovisar den reultatet på en enkät ställd till Luleås invånare samt platsanalyser gjorda på Trekanten.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot Centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt Centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av Centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden då de ligger för nära gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat så kommer ett nytt Centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. Då det är gruvbolaget LKAB som står för skadorna som sträcker sig mot Kiruna så är det de som måste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen är att granska hur stadens nya Centrum ska byggas upp. Fokus ligger på Centrumets attraktivitet samt hur den karaktär som idag finns i Kiruna ska bevaras även efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invånarna har möjlighet att påverka och vara delaktiga i processen.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta Centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta Centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i Centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta Centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i Centrumet, anser att Centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i Centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortsCentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en Centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby Centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta Centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på Centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida Centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta Centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i Centrum.Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till Centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller Centrumhandeln.

Under vintrarna år 2010 och 2011 har kvävedioxid (NO2) mätts i Luleå Centrum. Mätningarna är gjorda med diffusionsprovtagare och det är under månaderna februari till mars som de utfördes. Diffusionsprovtagare mäter halter veckovis och syftet med mätningarna är att försöka kartlägga veckomedelvärdet av kvävedioxid i Luleå Centrum. Vidare har resultatet från diffusionsprovtagarna jämförts mot Luleå kommuns fasta mätstation där kvävedioxid mäts kontinuerligt. Miljökontoret i Luleå kommun ansvarar över kontrollen av luftkvaliteten i Luleå och detta arbete är grundat på luftmätningar som gjorts via miljökontoret.

På senare år har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhället bör de svenska företagens konkurrenskraft öka både på nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikCentrum har därför skapats i Sverige på senare år för att komma närmare företagen samt att kunna få lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt få studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikCentrum.Syftet med denna studie är att kartlägga fenomenet miljöteknikCentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva Centrum. Syftet med kartläggningen är att belysa för- och nackdelar med de utvalda Centrumen samt belysa deras drivkrafter.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i CentrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortsCentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en Centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby Centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka. Den nya planen över Mörby Centrum ger utifrån analysen goda förutsättningar att öka den upplevda tryggheten, då den behandlar många av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga områden kan utvecklas runt Centrumet, men att dessa inte kan påvisas med visshet innan planen är genomförd..