Det här examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallärare, och hur de ser på samspelet mellan yrkena. Arbetet har två vinklingar; hur musikern påverkas av läraren, och hur läraren påverkas av musikern. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar både som stråkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund använder jag ett förhållningssätt där mästarläran, och läraren som coach står i centrum.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

I denna litteraturstudie så belyser vi ett på senare tid större problem som finns både i skolan men även i hemmet, detta fenomen kallas för e-mobbning. Den traditionella mobbningen har funnits i åratal men gentemot teknikens utveckling så har även mobbningen utvecklats och sker nu även via datorer och mobiltelefoner. I denna studie så står skolans samt föräldrarnas handlande i centrum när det gäller att motverka e-mobbning, dessutom så undersöks det även hur delaktigheten samt utsatthet ser ut bland könen, hur ser fördelningen ut när det gäller just delaktighet och utsatthet. Vi har tagit del av ett flertal vetenskapliga studier där vi har fått våra svar ifrån. Det finns gott om olika sorters lösningar på hur man kan förminska e-mobbningen där det tydligt visar sig att elevens/barnets del är väldigt viktigt, att den säger till när det sker e-mobbning.

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse.

The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60?s to the 90?s. This was done in order to see what type of discourse ?monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to.The purpose was divided into five questions: Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94.The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures.The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained.

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod.

Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till rekvisita och uppfattas av betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken Unmasking the face. En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, därefter med den klinik och det sjukhus där de arbetar. NU-sjukvården betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig välinformerade om övergripande mål och beslut, men enkäten visar att det finns brister i den interna kommunikationen längre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvården uppfattas som negativ och orättvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osäkerhet inom organisationen och cheferna får tidvis lägga tid och energi på att förklara och dementera.

Att vårdas på sjukhus kan vara en svår upplevelse för många äldre männi- skor, men kan även upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva äldre människors upplevelse av att vårdas på sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande är avgörande för att upprätthålla värdigheten: Samtal och infor-mation medför en känsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen påverkas av omvårdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och värdighet och miljön speglar omvårdnadskvalitén. Vårdpersonalens bemötande och attityder är avgörande för äldre människors välbefinnande.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

This thesis is about informal seatings, those which are planned to merge into the city core environment and to supply a flexible public space. The thesis discusses how a diverse range of elements could result in different functions and social meanings. These are illustrated with visual examples and conceptual drawings. The position of the seating in a small public place is important, as well as its location in the city. Furthermore, the detail design of the seating, such as the form and dimensions have to be considered in order to create an informal seating appropriate for the user. This leads to the broad scope of this thesis which deals with the small scale - how the seatings can create a good environment in a small place; and the big scale - how a site can influence the city. This thesis suggests the physical design of some informal seatings and also investigates how these seatings can strengthen the place through their function and how they relate to their surroundings.

The structure of the Swedish public library field has been evolving during the last decades. The traditional mission of educating the citizens to become responsible, democratic and knowledgeable members of society has in a way led to the integration between public and school libraries. Lately new co-operational models have been under debate and a sense of resistance has arisen because of the economical and market influences. In parallel with closure of library branches new libraries have evolved in malls and wash houses and some with self-service with no use of librarians. This work shows how co-operation in rural areas finds the common goals for the people living there who are concerned about keeping the service needed including the public library and thus using existing means and crossing borders of commercial thinking.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Målet med maten i skolan är att den ska vara tillräckligt näringsriktig och att det ska finnas tillräckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas näringsbehov. Det är därför viktigt att matsedeln näringsberäknas och att den därmed uppfyller näringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för Tillämpad Näringslära utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och järn eleverna egentligen får i sig via skollunchen i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta på om eventuella miljöfaktorer kan påverka hur mycket barnen äter.