Uppsatsen fokuserar på skapandeprocessen kring prototypen av det interaktiva och generativa elektroakustiska verket City Sound Generator. De konstnärliga beslut som togs under arbetsprocessen kommer att diskuteras i relation till rådande tekniska och konceptuella restriktioner, tidigare forskning samt andra kompositörers verk. Vidare kommer dessa beslutsreflektioner ligga till grund för en diskussion kring huruvida prototypens klingande resultat bör benämnas som musik eller inte..

Vi anser att begreppet centrala webbplatser på ett tydligt sätt beskriver de webbplatser som utgör en beroendeställning i samhället. Men är dessa webbplatser utformade på ett sådant sätt att de når fram till alla potentiella användare, som har intresse av de tjänster som tillhandahålls? Genom att undersöka användbarheten på de största Internetbankerna i samhället, inom ramen av en fallstudie, så har vi skapat oss en bild av den komplexitet som råder på denna typ av centrala webbplatser, med tanke på de behov som måste uppfyllas. De slutsatser vi kan dra av undersökningen påvisar att det finns användbarhetsproblem som främst kan kopplas till den äldre generationen av användare, men att de centrala webbplatserna i överlag är användbara..

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Uppsatsen behandlar relationen rum, verk och betraktare utifrån et verk av konstnären Olafur Eliasson. Undersökningen styrs av frågan om vilka fysiska faktorer som påverkar betraktaren i mötet med rummet och genom att studera verket Beauty (1993). Dessutom diskuteras Olafur Eliasson relation till betraktaren som en del av verket. Metoden har varit en kombination av litteraturstudier och fallstudie av verket Beauty som visades på AroS 2005. Grundläggande för hela undersökningen är ett receptionsteoretiskt perspektiv, där fokus är flyttat från verket till betraktaren.  De fysiska faktorer som anses påverka vår visuella perception är ljus, färg, form, rum och rörelse.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Mitt examensarbete kom till slut att bli en performance som handlar om keramikkonst genomen annan konstform, teatern. Jag ville skapa ett verk av flera beståndsdelar som enbart existerari nuet. Ett verk i förvandling. Jag kallar mitt examensarbete för Dialog eftersom jag har arbetat idialog mellan olika material och mellan olika konstformer. Verket handlar även om arbete, tid ochhur vi värderar olika sysselsättningar.

Den här uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest läses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut på Svenska år 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet består av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sådant tagits bort som behandlar det skönlitterära verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsättningar som också handlar om Solanas.Som teoretiska utgångspunkter används Kate Milletts teori om det Patriarkala samhället, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt våld. Metoden består av en hermeneutisk tolkning som utgår ifrån detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterärt verk eller politisk pamplett. Vilken läsning som görs verkar bero på vilka intentioner läsaren har.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt projekt där upphovsmannen komponerade ett jazzverk om cirka 45 minuter. Syftet är att utveckla och pröva olika strategier för att komponera längre sammanhändande verk för jazzensemble. Vanligtvis har kompositionen en underordnad roll inom jazzmusik. Formuppbyggnaden är ofta enkel till förmån för improviserandet. Här ligger dock fokus på kompositionen och upphovsmannen undersöker hur man kan gå tillväga för att komponera ett stort verk.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.

AbstractPer-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p.I de flesta större dagstidningarna pågick från jultiden 1956 till våren 1957, en debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsättarna och publiken, och huruvida tonsättarna skulle anpassa sig till publiken eller inte.

Den frågeställning som behandlas i uppsatsen är hur upplevelsen, förståelsen och tolkningen av leksaksdockan används av konstnären, samt hur detta tolkas/läses i verket av betraktaren. Undersökningens frågeställning är ?Hur använder konstnären bilden av leksaksdockan för att skapa konstnärliga verk?? samt ?Hur läser/tolkar jag som betraktare innehållet i dessa verk??.Jag använder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt användandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mängd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som åskådare av de konstverk jag analyserat växlar mellan konstnärens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag själv läser in och konnoterar.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

Uppsatsen behandlar efterfrågan för en tidsperiod i centrala Luleå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som styr efterfrågan för en tidsperiod, till exempel en eftermiddag i centrala Luleå. Fokus ska ligga på vilken påverkan parkeringsavgifter har på den tidigare nämnda efterfrågan. Uppsatsen inleds med en beskrivning av hur Luleå ser ut som handelsstad och även hur frågan angående slopande av parkeringsavgifter har diskuterats. Efterfrågan grundas på prisnivån, inkomstnivån, smak och preferenser samt individens framtidsutsikter.