Sökresultat:
3395 Uppsatser om Centrala innehćll - Sida 57 av 227
Kundvalsmodellen : En ökad valfrihet, men pÄ vilka villkor?
AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjÀnstsföretag som etablerat sig pÄ marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen Àr konsumtion, individualisering och allmÀn vÀlfÀrd. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr informanterna har gett oss en berÀttelse hur de som anstÀllda eller som chefer för hemtjÀnst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse kring hur den privata hemtjÀnsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig pÄ marknaden. Genom att till viss del ocksÄ undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förstÄelse över hur denna pÄverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta nÀrmare pÄ hur man konkurerar med varandra i mÀnniskovÄrdande organisationer.Litteratur som anvÀnds Àr Baumans teorier kring vÀlfÀrdsstaten och konsumtion.
"Nej katter gör inte sÄ!" : En observationsstudie om förskolebarns status i lek
  Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.
IAS 39:s pÄverkan pÄ beslutsfattares val av sÀkringar och sÀkringsredovisning
Tidigare studier har visat att reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 Àr komplexa och kritiserade samt har effekter pÄ företags val av sÀkringar och sÀkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssÀtt och dÀrför missat att undersöka hur beslutsfattarna pÄ företagen pÄverkas. För att öka förstÄelsen kring IAS 39:s pÄverkan pÄ företag undersöker den hÀr studien hur reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 pÄverkar beslutsfattarna pÄ svenska icke-finansiella företag utifrÄn ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar anvÀnds tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.
Centrala Direktiv och Lokala Viljor ĂversĂ€ttningen av samverkansidĂ©er mellan offentliga organisationer i Ystad
This is an empiric, qualitative, case study of cooperation between two public organizations in Ystad, Sweden (FörsÀkringskassan and Ystad kommun). The aim of the study is to illuminate why they cooperate and what happen with the idea to cooperate and the organizations when they do. The theoretical tools used are influenced by institutional theory. A translationmodel is used to illustrate what the local actors do with the idea when a decision is made to adopt it and how it affects the actors. The study suggests that the cooperation in Ystad called One Stop Shop is partly done because it's a popular way of organizing public organizations in Sweden and partly because försÀkringskassan, aim to upgrade their organization identity.
Skolans demokratiuppdrag : en analys av de kunskapsmÀssiga och formella förutsÀttningarna för demokratiundervisningen
Syftet med uppsatsen Àr att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsÀttningarna för gymnasielÀrarens demokratiundervisning, och dÀrigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frÄgor vi stÀller Àr: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ lÀrarhögskolorna; Hur framstÀlls demokratisynen i lÀroböckerna för gymnasieskolan i Àmnet samhÀllskunskap? Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som anvÀnds Àr en idéanalys dÄ demokratiteorierna appliceras pÄ materialet som Àr styrdokument (Lpf 94), lÀrarutbildningarnas kursplaner i samhÀllskunskap samt lÀromedel i samhÀllskunskapsÀmnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lÀrarens förutsÀttningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.
De 17 tapetgrupperna
AvstÄnd och bevarandet av avstÄnd Àr centrala begrepp i denna uppsats. Det Àr nÀmligen bevarandet av avstÄnd som ger symmetriska kompositioner, s. k. isometrier. Ett symmetriskt tapetmönster innebÀr att ett grundlÀggande motiv upprepas över hela tapeten.
PÄ jakt efter samlingens innebörd i förskolan : - ett lÀrarperspektiv -
SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen Àr en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det Àr en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehÄller upprop, sÄng, samtal, berÀttelser och olika teman. VÄra forskningsfrÄgor Àr att vi vill veta hur samlingen i förskolan Àr utformad, varför samlingen anvÀnds som arbetssÀtt och vad förskollÀrarna anser att samlingen har för mening för barns lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi gjort en intervjustudie, dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare.
Förslag till utveckling av tÄggenomfarten i NÀssjö
Miljön runt jÀrnvÀgen Àr ofta det enda intryck som tÄgresenÀren fÄr av de stÀder han eller hon passerar pÄ vÀg mot sitt resmÄl. Den jÀrnvÀgsnÀra miljön pÄverkar pÄ sÄ sÀtt inte bara uppfattningen om miljön lÀngs med
spÄren, utan skapar Àven förestÀllningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning lÀngs med jÀrnvÀgen Àr dÀrmed viktig för bilden av staden sÄvÀl som för resupplevelsen genom staden.
I NÀssjö har den jÀrnvÀgsnÀra miljön brister som troligen pÄverkar allmÀnhetens uppfattning om omrÄdet. Staden har en utprÀglad industrikÀnsla som mÀrks mycket tydligt lÀngs jÀrnvÀgen, medan mycket annat NÀssjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det nÄgot skrÀpiga utseendet pÄ mÄnga platser lÀngs jÀrnvÀgsspÄren drar ner intrycket av staden.
Att sÄ ett frö i motvind : En kvalitativ studie gjord pÄ ett SiS-boende i Sverige
TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.
NÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i hemmet
I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.
Bagamoyobarnens genuskonstruktioner
SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner pÄ ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet Àr att förstÄ hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som Àr genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tÀnker om att vara flicka eller pojke nÄs ny kunskap om genus. Teoretiska utgÄngspunkter Àr genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp Àr genusifiering, socialisation och plats.
FörskollÀrarens pedagogiska arbete i musikens vÀrld: En studie om förskollÀrares tankar om musik som metod och verktyg
Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..
Identitetskonstruktion och SÀkerhetisering En diskursanalys av en vÀsterlÀndsk sÀkerhetsdiskurs
Den hÀr uppsatsen behandlar den vÀsterlÀndska sÀkerhetsdiskursen. Syftet Àr att ÄskÄdliggöra den vÀrldsordning som skapas inom diskursen. Till grund för analysen ligger tvÄ sÀkerhetsstrategier: USA:s National Security Strategy och EU:s En Europeisk SÀkerhetsstrategi.Diskursanalysen Àr vÄr metod och teori och det innebÀr att sprÄket stÄr i centrum för vÄr analys. Vi vill med uppsatsen lyfta fram hur diskursen konstruerar den sociala verkligheten och vilka konsekvenser det fÄr.Vi koncentrerar oss pÄ tvÄ omrÄden som vi menar Àr centrala inom diskursen: Konstruerandet av sociala identiteter, ?de andra? och ?oss?, samt sÀkerhet och den ?sÀkerhetisering? som sker i diskursen.
Minnen av krig : En analys av sex bosnien-kroatiska soldaters upplevelser av kriget i Bosnien och Hercegovina 1992-1995 och deras mottagande i Sverige
Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per Är, studeras under Ären 1981-2009 med nedslag ungefÀr vart 5:e Är för att utreda Friskis&Svettis relation till tÀvlingsidrotten och de samhÀllssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionstrÀning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk instÀllning mot tÀvlingsidrotten sÄ till den grad att Jympan, Friskis&Svettis frÀmsta trÀningsform, framstÄr som speciellt utformad för attskilja sig frÄn tÀvlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tÀvlingsidrottskritik och pÄ 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tÀvlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan fÄr en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering..
Empowerment- Paternalism. A study about FörsÀkringskassans tools and methods.
FörsÀkringskassan har pÄ sista tiden varit ett föremÄl för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handlÀggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handlÀggarna kring vikten av att arbeta med hÀnsyn till individen. Studiens syfte Àr att studera de redskap och arbetssÀtt som anvÀnds av FörsÀkringskassans handlÀggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrÄn ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med nio handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan som arbetar med sjukpenningsÀrende pÄ enheten fördjupad utredning.