Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap ställt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi från följande frågeställningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? På vilket sätt påverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad får utanförskap och status för inverkan på ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades på en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 år och själva urvalet baserades på en blandning av kvot- och snöbollsurval. Själva studien utgick från tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och ställdes i relation till varandra.

I ett tillägg i Socialtjänstlagen (1 januari 2008) fastställdes att Sveriges samtliga kommuner skall tillhandahålla tjänsten medling. Brottsförebyggande Rådet har utfärdat riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. Denna rapport beskriver tre av Sveriges kommuners medlingsverksamhet. För att besvara vårt syfte har vi valt att intervjua nio representanter från åklagarkammaren, medlingsverksamheten och polismyndigheten. Intervjuerna fokuserade särskilt på frågor om kommunikation, samarbetsformer och eventuella förändringsbehov.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.

Denna uppsats handlar om Falköpings Kommuns ungdomsboende. Ungdomsboendet startades för två och ett halvt år sedan. Man startade detta dels för att reducera kostnader av institutionsplaceringar men även för att hitta alternativa lösningar för ungdomarna. När kommunen valde en hemmaplanslösning innebar det också samverkan mellan nya parter inom den egna organisationen. I denna studie är fyra aktörer centrala.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

Befolkningstillväxten i städerna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriområden, som till en början låg utanför stadsgränsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa områden har på senare år tappat i attraktivitet som industriområde och söker nu nya användningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frågor som är förknippade till denna typ av områden ? buller, barriärer och återanvändning av industrimiljöer.

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G.

Mitt examensarbete går ut på att ge förslag till stadsomvandling av ett industriområde i centrala Malmö, även kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskälla till exploatering av området under förutsättning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av området har gjorts, där de befintliga och planerade förutsättningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger på strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men målet är också att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostäder, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av området är bevarandet av den äldre bebyggelsen inom området och hur man förhåller sig mellan gammalt och nytt.

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: Fastighetsförvärv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belåningen till fastighetsbolag minskat och förändrats. Basel III ställer högre krav på bankerna som i sin tur reflekteras på fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning är numera noggrannare och banker värdesätter således avkastning framför monetära värden. Basel III kraven medför att bankerna måste ställa högre amorteringskrav på fastighetsföretagen, vilket slår kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering är en central del vid fastighetsinvesteringar.

As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method.