This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet är att närläsa texten och söka förståelse för de narrativa och berättarmässiga tekniker, som är centrala i förståelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig främst på Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar från det postkoloniala fältet..

Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.

Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes? och privatlivet utgör två separata sfärer.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmesystem. Analysen har genomförts med ett flerbostadshus som referensfasighet. Fastigheten är lokaliserad i Södertälje kommun. Analysen går ut på att bestämma vilket värmesystem som är fördelaktigt vid renovering av äldre flerbostadshus med avseende på energi och kostnad. De systemen som har behandlats är ett centralt värmesystem med motströmsvärmeväxlare och ett centralt värmesystem med frånluftsvärmepump.Det centrala värmesystemet (Eq aggregat) är ett centralt från- och tilluftssystem med återvinning (FTX system).