Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vilken betydelse ett elevhälsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundläggande fråge- ställningar för studien är följande:1. Vilka förväntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhälsoteam, på special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhälsoteam? 3.

Inledning: Operations management (OM) och human resource management (HRM) är två discipliner som historiskt sett behandlats och studerats separat. Vid val av leverantör, ett av de centrala beslut som OM-funktionen ansvarar för, har detta kommit att ses som ett problem. Framförallt inom tjänstesektorn där de mänskliga resurserna är centrala för företagets framgång. Detta har ställt ökade krav på motivation, ergonomi samt intern kundnöjdhet inom serviceföretag, faktorer som OM traditionellt sett lämnat lite utrymme åt. Ett av de inköpsbeslut som sällan uppmärksammats inom litteraturen är det gällande processteknologi, dvs.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser.

De ökande problemen med klimatförändringar gör att det sätts allt större press på transportsektorn att minska sina utsläpp. Kollektivtrafiken väntas ha en betydande roll vad gäller denna sektors minskade miljöpåverkan och samhällets strävan mot en hållbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgänglighet till samhällets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av målen i stadens strategier för en hållbar utveckling är att vända denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgänglighet och turtäthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 Stadsdelsnämnder (SDN). Frågeställningarna vi utgår ifrån är således att ta reda på för hur stor andel av invånarna kollektivtrafiken är tillgänglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtätheten skiljer sig för invånare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har även valt ut tre SDN för närmre analys, dessa är Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom ämnet som nämns i denna uppsats visar på att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ändå viktig, påverkan på en stads segregation, och en stor påverkan på miljön.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa utvecklingsområden. Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och svårhanterliga problem.

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken.

I undersökningen förklaras några centrala begrepp inom performativitetsteori: på gränsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, självframställning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgår till största del från nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. Utifrån förklaringen av begreppen är sedan frågor ställda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden från 2009. Analysen har fokus på självframställning och den tar också hänsyn till den iscensättning av självet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.

?Förbättrad livskvalitet på landsbygden? är ett av flera mål som är angett av EU och som ska förverkligas via medlemsländernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att åtgärda de ?brister? som må råda på landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/här i Sverige.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende..

Det här arbetet omfattar en arkitekturstudie av ett framtida processnät för Hylte Mill. Arkitekturstudien innefattar en mall för hur den framtida miljön kan se ut. Arkitekturhypotesen skall användas som en modell för företaget och visualisera ett trådlöst nätverkssystem vilket skall hjälpa operatörer att hämta information från SCADA-systemen via pekplattor. Metoden som använts för att ta fram arkitekturen grundar sig på utformningen av så kallade vypunkter. Vypunkter är vyer som skapas för att identifiera relationen mellan olika användare och systemet.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra?Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. .

Äldre människor har det tufft på arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. Därför är syftet med det här arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger på vilka olika upplevelser och sätt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.