Examensarbetet Àr en fallstudie med förslag till förÀndringar Ät uppdragsgivaren som Àgnar sig Ät tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren Àr KriminalvÄrdsanstalten SmÀlteryd i SÀtila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB Àr i sin tur ett företag som sÀljer - och till viss del hyr ut - byggnadsstÀllningar, vÀderskydd och sÀkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagslÀget finns ett antal logistiska problem pÄ SmÀlterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Föreliggande studie avser att öka förstÄelsen för hur boendepersonal ser pÄ och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrÄgor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn pÄ syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan frÀmja respektive hindra förutsÀttningar för brukarinflytande samt vilken pÄverkan brukarinflytande kan ha pÄ deras arbete. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal pÄ boenden för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. Studien har vidare analyserats utifrÄn följande teoretiska utgÄngspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en förÀnderlig karaktÀr och varierar i utformning och styrka beroende pÄ kontext och brukarens personliga förutsÀttningar.

Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

Trots att anlÀggningsprojekt har bedrivits under lÄng tid och att ett flertal studier utförts inom omrÄdet, Àr det Àn idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder pÄ att bakomliggande orsaker kan vara att anlÀggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, Àr svÄra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osÀkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lÄng erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver tvÄ av Sveriges i dagslÀget största anlÀggningsprojekt. Ett av dessa Àr Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivÄ i berget Kiirunavaara. Projektet Àr budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och berÀknas pÄgÄ i tio Är.

Skogsbruket pÄ det norska VÀstlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjÀlpmedel för bland annat vÀgbyggnad och planlÀggning. GPS Àr ett satellitbaserat navigationssystem som förvÀntas ha goda förutsÀttningar för att underlÀtta dessa verksamheter. DÄ GPS-signalerna pÄverkas av hindrande topografi och vegetation Àr förhÄllandena pÄ VÀstlandet, med stor höjdvariation och tÀt skog, mycket svÄra. Följdaktligen Àr det angelÀget att fÄ en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar resultatet, hur tillförlitlig en berÀknad GPS-koordinat kan förvÀntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) pÄ förhand, (2) i fÀlt och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en berÀknad GPS-koordinat.

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

För att sÀkerstÀlla svenska statliga myndigheters bidrag till en lÄngsiktigt hÄllbar samhÀllsutveckling har regeringen infört ett lagkrav pÄ att myndigheterna ska införa certifierade miljöledningssystem (MLS) som systematiska verktyg för miljöarbetet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Àr en av dessa myndigheter och Är 2009 beslutades att hela universitetet skulle certifieras enligt ISO 14001. Slutdatumet för fÀrdig implementering var ursprungligen Är 2011, men detta har successivt skjutits upp och Àr nu satt till slutet pÄ Är 2013. Implementeringen har skett enhetsvis och i dagslÀget ÄterstÄr flera enheter vilket gör att slutdatumet troligen inte kommer att hÄllas. Eftersom implementeringsmÄlet inte uppnÄs enligt tidsplan Àr det troligt att hindrande faktorer för arbetet existerar, vilket Àr vanligt förekommande vid MLS-implementeringar. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att analysera framgÄngsfaktorer för att uppnÄ miljöcertifiering vid en statlig myndighet i en akademisk kontext, för att se hur hindren kan överkommas.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.