Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

För att sÀkerstÀlla svenska statliga myndigheters bidrag till en lÄngsiktigt hÄllbar samhÀllsutveckling har regeringen infört ett lagkrav pÄ att myndigheterna ska införa certifierade miljöledningssystem (MLS) som systematiska verktyg för miljöarbetet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Àr en av dessa myndigheter och Är 2009 beslutades att hela universitetet skulle certifieras enligt ISO 14001. Slutdatumet för fÀrdig implementering var ursprungligen Är 2011, men detta har successivt skjutits upp och Àr nu satt till slutet pÄ Är 2013. Implementeringen har skett enhetsvis och i dagslÀget ÄterstÄr flera enheter vilket gör att slutdatumet troligen inte kommer att hÄllas. Eftersom implementeringsmÄlet inte uppnÄs enligt tidsplan Àr det troligt att hindrande faktorer för arbetet existerar, vilket Àr vanligt förekommande vid MLS-implementeringar. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att analysera framgÄngsfaktorer för att uppnÄ miljöcertifiering vid en statlig myndighet i en akademisk kontext, för att se hur hindren kan överkommas.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.