Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Millions of preselected progeny have been born since the development of The Beltsville Sperm Sexing Technology 1986. The method is based on flow cytometry and sorting is done on the basis of DNA difference of the X- and Y-chromosomes. Preselection of progeny provides an opportunity to obtain genetic gain and increased production as well as increased animal welfare and decreased environmental impact. However, the method is associated with low fertility, high costs and uncertainty whether the sorting process contributes to DNA damage and thereby results in genetically impaired progeny. Today, sex sorted sperm is only commercially available in the bovine industry, due to the fact that bull sperm is more suitable for selection than sperm from other species.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade.

SAMMANFATTNINGBakgrund: PICC är en central infart som används inom vården för att kunna ge kärlretande läkemedel. Komplikationer vid användning av PICC kan vara infektion, trombos, tromboflebit eller stopp i katetern. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av komplikationer av PICC hos onkologiska patienter samt för att se om det finns några skillnader mellan olika diagnosgrupper och behandlingar med avseende på förekomsten av djupa ventromboser (DVT) och infektioner. Syftet är också att ta reda på hur länge en PICC sitter och hur vanligt det är att en PICC felplaceras. Metod: Metoden som används är en retrospektiv, deskriptiv, kvantitativ undersökning. I studien ingår alla onkologpatienter som fått en PICC år 2009-2011 (n=677). Data samlades in med hjälp av journalgranskning. Resultat: Förekomsten av DVT var 5,6 %.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) är en allmän och rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården för att kunna lindra, bota och behandla genom att tillföra infusioner, läkemedel eller för att hålla en fri venväg. PVK består av ett främmande material som i kontakt med blod kan leda till att komplikationer som tromboflebiter bildas. Vid minsta tecken på rodnad, ömhet, svullnad, tromboflebit eller extravasation ska PVK avlägsnas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de senaste forskningsrönen kring sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att undvika PVK-relaterade komplikationer. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Diabetes mellitus is a rising epidemic throughout the world and there is currently great interest in quantifying the beta-cell mass (BCM) in vivo non-invasively. In the present experiment, the feasibility of in vivo imaging of the glucagon-like peptide-1 receptor (GLP-1R) in beta-cells was examined, using the positron emission tomography (PET) tracer [68Ga]Ga-DO3A-VS-Cys40-exendin-4 as a marker, in native pancreatic beta-cells of a porcine diabetic animal model and healthy controls. Eight Swedish high-health domestic pigs were randomly assigned to be either controls or made diabetic using streptozotocin (STZ). The experiment proceeded during eight weeks, starting with an acclimatisation period. Once the pigs had been socialised they underwent surgery for the insertion of a jugular vein catheter, allowing induction of diabetes with STZ, intravenous (i.v.) injections and stress-free blood sampling. Development of diabetes was confirmed by clinical examinations, blood glucose values and insulin-staining of pancreatic sections post mortem. The diabetic pigs were insulin treated and responded well.