The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material. The theory is based on Edward Said?s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ?The orient?. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ?whiteness? is viewed as the norm and is also never questioned.The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday.

Denna uppsats ger en bild av Carl Friedrich Gauss som människa och matematiker. Några av hans kända arbeten främst inom matematik behandlas, men även inom närliggande vetenskapsområden presenteras. Icke-euklidisk geometri, primtalssatsen och algebrans fundamentalsats avhandlas. Uppsatsen tar upp delar av Gauss omfattande verk Disquisitiones Arithmeticae, främst avsnitt V, som behandlar kvadratiska former. Ur övriga delar av Disquisitiones Arithmeticae ges några korta presentationer, som får representera berörda avsnitt..

Johan Moir spelar kontrabas och trumpet och undersöker hur han förhåller sig till dessa olika instrumenten när han improviserar. Vad är det i instrumentens natur som tvingar en att improvisera på olika sätt? Vad kommer inifrån en själv och vad påverkas av instrumentet? Johan bearbetar i det här arbetet musikaliska parametrar och utgår hela tiden från sina egna tankar och reflektioner. På den bifogade CD skivan, kan man även lyssna till hans solokonsert på kontrabas och trumpet och även följa hans reflektioner av denna..

This essay is about the Swedish folk and troubadour singer Fred Åkerström and particularly his interpretations of the Swedish national poet Carl Michael Bellman. With Åkerström being a socialist, he converted his beliefs into what he believed Bellman should stand for and not stand for, politically and historically and the picture he did not take kindly to is called "The bourgeoisie". And in his interpretations of Bellman Åkerström used his deep bass voice and singing with maximum potential that earned him the nickname "Carl Michael Decibelman" along with a trio he created called Trio CMB. But along with alcoholism and financial problems Åkerström died at an age of 48 years old and had probably much more to give the Swedish musical society..

This essay examines the debate that arose in connection to the sale of Carl Larsson?s monumental painting Midvinterblot in 1987. My main purpose is to examine which meanings the debaters ascribed Midvinterblot and in which way the debate influenced the paintings significance as cultural heritage. I will therefore argue that the debate initiated a renegotitation of the paintings meaning as cultural heritage. In the debate the debaters emphasized the National Museum?s responsibility over cultural heritage, Midvinterblots aestethic, the paintings economic value and its national implications.

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Syftet med studien är att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men även att utifrån Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation såg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevväxling till Oxenstierna angående deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande åren 1643-1648 kommer därefter att analyseras och jämföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar på att både Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nära relation till varandra försämrades något under åren 1643-1648..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

This essay has its background in the work I?ve been conducting organizing and cataloging two personal archives concerning the life and work of two vicars, Johan Axel Björkman and P.A. Björkman. The time span of the papers stretches from 1823 to 1982.The main problems I?ve been confronted with during this work have to do with respecting provenance and original order.

 An analysis in the work of Martin Kellermans comic ?Rocky? of the interaction between the male and female characters and of how each of their gender are portrayed. We are going to find out if it is probable for young adults to be affected by any eventual gender-stereotypes that we can find in ?Rocky? or if ?Rocky? consolidates a stereotypical image of men and women that young adults might have developed through different media. We conduct this analys by first reading through random seleceted ?Rocky? books and present some of the comic strips where men and women interact with each other or discuss the opposite sex..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.