SammanfattningRelationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel.Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet?Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras.

Carl Gustav von Brinkman was born in Nacka, Sweden 1764 but in his eleventh year he was sent away by his father to the Herrnhuter school in Niesky to become a missionary. Brinkman developed other plans. The experience of the school as a place that censured his thoughts and hindered his development, took an early start and grew stronger. He tried to convince his teachers in the congregation that they should allow him to attend the university in Halle, but they wanted his father to decide. His father then threatened to exclude him from the family if he went to Halle.

My intention with writing this essay is to find out how and in what way the priests in the Allhelgona Church in Stockholm use or are influenced by the ideas of C. G. Jung. This could be in their theology, their sermons or in their private counselling with members of the church.I have gathered a few interviews for this essay with the priests Olle Carlsson and Mary Philipsson which I have then analyzed and drawn conclusions from.Finally I make an assessment of the information and also see what problems may arise out of incorporating Jungian themes into a Christian atmosphere..

Mitt examensarbete går ut på att undersöka möjligheterna att förenkla de moment inom den traditionella färskvirkestekniken som är tidskrävande utan att tillföra något till uttrycket. Syftet för arbetet är möjliggöra snabba beslut för att underlätta en inspirerande arbetsprocess där formen skapas samtidigt som produkten.Jag har utgått ifrån maskinverkstaden på Carl Malmsten Furiture Studies och tillverkat en ställbar borrmall där olika vinklar på ett snabbt sätt kan ställas in och där ämnet kan spännas fast trots att det är assymetriskt. Jag har i samarbete med Ulf Bengtsson, forskningsingenjör på IEI vid Linköpings universitet, utvecklat en fräsmall till en handöverfräs för att tillverka tappar. För att ta fram arbetsmaterial till tester av mallarna har jag för hand kluvit fram och sedan täljt träämnen..

Mitt examensarbete, En pall, en mall, gjordes på Carl Malmsten Furniture Stiudies, Linköpings universitet, under våren 2011. Jag har läst om befintlig teknik inom formpressning och olika tillämpningar av mallar i samband med tillverkning av möbler. Jag ville utveckla ett system som utnyttjar både pressning och fräsning. Detta förslag ska kunna ligga till grund för att mindre snickerier med målsättningen att producera möbler av böjd plywood/faner kan göra det utan stora investeringar i maskiner. Målet var att all bearbetningen på varje möbel är möjlig utan något annat utöver en vanlig överhandsfräs..

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen Falkenswärd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade på 1810-talet i Poetisk kalender. I jämförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen Falkenswärd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen Falkenswärd. Med ?verklig-het? åsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lämnas alltså utanför undersökningen.

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the Märsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood?s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of Märsta?s library OPAC can be considered less good..

Mitt examensarbete går ut på att undersöka möjligheterna att förenkla de moment inom den traditionella färskvirkestekniken som är tidskrävande utan att tillföra något till uttrycket. Syftet för arbetet är möjliggöra snabba beslut för att underlätta en inspirerande arbetsprocess där formen skapas samtidigt som produkten.Jag har utgått ifrån maskinverkstaden på Carl Malmsten Furiture Studies och tillverkat en ställbar borrmall där olika vinklar på ett snabbt sätt kan ställas in och där ämnet kan spännas fast trots att det är assymetriskt. Jag har i samarbete med Ulf Bengtsson, forskningsingenjör på IEI vid Linköpings universitet, utvecklat en fräsmall till en handöverfräs för att tillverka tappar. För att ta fram arbetsmaterial till tester av mallarna har jag för hand kluvit fram och sedan täljt träämnen..

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G.

Ansatsen på denna uppsats är att undersöka om de går att identifiera arketyper enligt de förutsättningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som ställs för att arketyperna ska framträda. Författarens ambition är också att se om de presenterade resultaten kan användas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat uppträder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgångspunkt för arbetet är att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och därigenom fungera som en länk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska få sin numinösa laddning krävs emellertid att tre krav är uppfyllda:Först och främst krävs att utövaren (föräldern) är helt och hållet närvarande i situationen.Den musik som produceras måste innehålla arketypiska element.Mottagaren måste känna sig utvald.Utifrån det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket också banar väg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. Utgångspunkten för denna arketyp är att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.

Ticks and the diseases they transmit are of major importance throughout the world. In Uganda, cattle are the most important livestock from an economic point of view. Livestock keepers fear bi-directional transmission of tick-borne pathogens between their livestock and wild animals. This cross-sectional study was conducted to establish and compare the sero-prevalence of the tick-borne pathogen Babesia bigemina among randomly selected Ankole Long-horned cattle and European crossbred cattle on 30 farms in Kiruhura district, in two sub-counties near Lake Mburo National Park in South-western Uganda. Half of the farms were situated in close proximity to the park and thereby housed cattle with more frequent wildlife-livestock interface (Sanga), whereas the other half had less frequent contact (Kikatsi).

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.

The aim of this paper is to examine how the press describes the public and private role of the Swedish monarch in texts that report about the biography Carl XVI Gustaf ? den motvillige monarken (Sjöberg et al. 2010) when it is published in November 2010. The examined period ranges between the days just before the release and a fortnight after. The analysis is limited to standard Swedish papers: a daily, Svenska Dagbladet, and an evening paper, Expressen.Questions asked in the study are: In what ways do the analysed texts raise a discussion about the monarchy?s importance or function in the society of today, that is a public debate on the monarchy? To what extension are status symbols used in the constructing of royalty, that is what Jürgen Habermas (2003) describes as representative publicity? What similarities and differences are found when comparing the news articles in the daily and in the evening paper?The method used to answer the aim and questions is the critical discourse analysis, as Norman Fairclough (1995) describes it, and the theoretical perspective of the essay is Jürgen Habermas? (2003) theory about the bourgeois public sphere.The result shows that the news articles in the daily unsurprisingly construct only a public who wants to debate on the monarchy.