I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.

SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi?Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på:Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn)Konstruktionslek.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VäxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt.Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda.

The aim of this essay was to describe the power elite of the Swedish town Karlshamn, and its influences on the local political process before the realization of the narrow-gauge railway Karlshamn-Wislanda-Jernväg. During the mid 19th century, a revolutionary period began in the Swedish pre-industrial epoch. The political and institutional regulatory frameworks were disassembled and restructured, away from protectionism and centrally controlled administration, for the benefit of free trade, local self-government and liberalism. The changes were carried through during times marked by a drastic increasing native population and upcoming demands for adjustments to meet the growth of the industrial-, trade- and labour markets. An essential industrial development factor was the building of the national railway network, which started after some important decisions in the Swedish Riksdag during the 1850´s.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som även garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ämne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste årens uppmärksammade bonusskandaler, där företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrågan av ett investeringsalternativ där man undviker sådana ersättningsprogram. Vi tror att många anser att optionsprogrammen är oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hänsynstagande. Syfte & Bidrag: Vår ambition är att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmänna etiska placeringsreglerna även tar hänsyn till ytterligare en oetisk variabel, nämligen optionsprogram. Vi kommer även att analysera och sammanställa svårigheterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar ställning till specifika frågor.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.