Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.

The essay deals with the understanding of the two key concepts from Sein und Zeit (SZ) mentioned in the headline, including a debate on the issue of das Man in Inquiry: an Interdisciplinary Journal of Philosophy. It is noted that reading SZ involves being simultaneously written by the work in a process of reciprocity; this entails a questioning of alleged possession of this or any work, it having been made accessible to the public by its publication.Das Man, as a concept for inauthenticity, needs a counterpart for authenticity, which in SZ is provided by Eigentlichkeit, Self-ownership.This comes into existence via ?being-towards-death?, where the caring being, as a being of possibilities, encounters its ultimate possibility death which is also the end of possibilities.The Inquiry debate, the main contenders of which were Hubert Dreyfus and Frederick Olafson, hinges on the question whether das Man should be understood primarily as ?at bottom a deformation of Mitsein? (Olafson) or ?the conformity necessary for the institution of collectively intelligible social practices (Dreyfus, in the words of his advocate in the debate, Taylor Carman). Both sides, however, give evidence of misreadings of SZ of a kind that call for an explanation. The proposal is that this could be given in an analysis of such a rhetoric of polemics that transforms SZ into a state of Vorhandenheit when making it an object of investigation by the contenders rather than such a tool for being-changed that is mentioned above.The relation between the two aspects of das Man, as oppressive know-all or as forms of established truth for Dasein, remains unsolved, however.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial.

Being in a relationship where the partner has Asperger's syndrome makes you indirectly affected by their disability as it affects not only the disabled but also the partner. The partner may be faced with a lack of understanding from their partner with Asperger's syndrome and from its surroundings, where the syndrome including causes, limits ability in social interaction and communication.The study is a qualitative study based on six asynchronous interviews conducted via email with partners who are in a relationship with a partner who has Asperger's syndrome.The aim of the study was to increase understanding and to highlight partners experience to be in a relationship where the other partner has Asperger's syndrome and how outside support from the environment is perceived. Results of the study showed that all six partners felt that everyday life was structured around the partner with Asperger's syndrome. There was a perceived feeling of loneliness because of the partner with Asperger's syndrome not caring about the partner and of being the one taking the greatest responsibility in everyday life for it to work. There was a feeling of stress, anxiety, lost confidence and frustration but there was also a strong desire and commitment to their partner with Asperger's syndrome.

Det livslånga lärandet har stor betydelse för framtidens sjukvård. Dessvärre reagerar sjukvården alltför långsamt på denna förändring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vårdvetenskap vara rätt medicin. Grupphandledning fungerar som en förändringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lärande är i fokus där vårdvetenskapen mycket väl skulle passa in. Vårdvetenskapen i sin tur är en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk människosyn som stöttar människans grundbehov och tar hänsyn till dennes personliga värderingar och erfarenheter.

Introduktion: Att lära känna patienten innebär både att lära känna patienten som person och att lära känna patientens fysiska reaktionsmönster. Att möta patientens livsvärld innebär att både patientens, de närståendes och sjuksköterskans perspektiv inkluderas och förstås som ett sammanhang. Att vara medvetslös innebär att inte reagera på någon form av tilltal eller fysiska stimuleringar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskan lär känna sin medvetslösa patient och att belysa intensivvårdssjuksköterskans syn på vikten av att lära känna den medvetslösa patienten.Metod: Data kommer att samlas in med intervjuer och analyseras med kvalitativ innehållsanalys. En pilotstudie där tre kvinnliga sjuksköterskor intervjuades genomfördes för att testa metodens hållbarhet. Resultat: I resultatet av pilotstudien framkom tre teman: att skapa sig en bild av patienten, att uppmärksamma patienten och en förutsättning för god och individuell omvårdnad.Resultatet visar på flera olika sätt som sjuksköterskan använder sig av för att lära känna den medvetslösa patienten.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good.

Introduction: Nowadays, it is a considerable fact that parents stay with their hospitalized child, however the role played by parents may not always be obvious. For many parents, this is a difficult experience, which may cause stress among parents who want to be supportive for their child. Parents and children have a close bond and influence each other emotionally; therefore it is of great importance that parent?s experiences of hospitalization should be noted. The pediatric nurse may apply this experience to give the best possible care for the child and the family.

Deep litter is a system for animals kept in separate stalls, loafing and bedding in wind shelters. The litter can consist of different bedding, like straw and peat. The system is allowed to build over and to ensure optimal proportions it is necessary to add new straw regularly and to have good conditions. Important conditions are aerobic state, humidity, amount of organic substance and acceptable temperatures in the litter. The micro organisms are depending on temperature for their living conditions and to get the bottom layer in the litter to start burning.

During the 90s most companies organized and adopted routines for their environmental work. This work included for example eco-efficiency improvements and the introduction of environmental managing systems. At the UN conference in Rio in 1992 the concept Sustainable development was defined, but it was not until about the year of 2000 that companies in Sweden shifted their work from environmental management to sustainable management. A consequence of this is that they now have to focus on environmental aspect in conjunction with social and economic aspects.The purpose of this study is to gain understanding of what a change of focus to sustainable development means for companies. Has the environmental work suffered in the competition with social/economical aspects under the new sustainable focus? How will the new way of working affect the balance between environmental and social aspects? Changes were studied in five companies by analysing their annual-, environmental- and sustainability reports and through interviews of sustainable managers.

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge.Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care.Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative.Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care.