The aim of this study was to understand how care staff in residential care perceive and work with elderly mental health and how these perceptions and work is related to aging. We have gathered our empirical material through eight qualitative interviews and vignettes with care staff in residential care. The study was conducted in a municipality with 10 000 to 20 000 inhabitants in southern Sweden. The material was analyzed with use of ageism as a theoretical frame of reference. The results showed that the care staff had different perceptions of mental illness in general and regarding the elderly.

The aim of the study was to illustrate how care managers reflect and act in regards to self-determination and integrity when caring for residents over 65 years old who have a dementia diagnosis. Our main questions dealt with how care managers handle the right to self-determination and integrity when a person has dementia, to which extent the care managers listen to the person with dementia and how the care managers look upon the residents with dementia?s ability of self-determination. To find the answers to our questions, we interviewed ten care managers within the elderly care in Gothenburg, Sweden. We used qualitative interviews based on a semi-structured interview guide.

 Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlägger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del ägt rum på den politiska och akademiska arenan inom området korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gäller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förändrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk ståndpunkt i denna fråga. Det har heller inte skapat någon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, däremot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), främst på initiativ från EU. Riksrevisionsverket (RRV) har även ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förändringarna finns främst på det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förändringar fortfarande finns frågetecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngångaraktig? inställning hos myndigheter och näringsliv gentemot korruption i Sverige..

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten..

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

Background   The patient's rights to self-determine their own health care is described in Swedish legislation and guidelines. However, due to infancy, unconsciousness, severe brain damage or certain diseases, some patients might be unable to make such decisions. Ethically difficult situations do occur, not infrequently associated with culture. Since the patient is vulnerable, there is a risk that the patient in the treatment and care can not be bothered to maintain right to autonomy and that the nurse violates patient integrity.Aim                 The aim of this study was to illustrate the nurse's dilemma when the patient refuses vital caring efforts.Method           A literature review of eight scientific articles with a qualitative approach was performed.Results           The results revealed the following domains to describe the nurse's dilemma when the patient refuses vital care interventions: patients? reasons for treatment refusal, the nurse's understanding of the patient's refusal of care and contradictory legislationConclusion     More knowledge and discussion of the patient's decision-making competence is needed for both the nursing profession and those who make decisions on legislation..

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna.Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat.

Allt fler personer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket på sikt kan leda till kronisk hjärtsvikt. För att förbättra omvårdnadsåtgärder för hjärtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjärtsjukvård där vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder avseende fysisk aktivitet, egenvård, nutrition och rökstopp för patienter med hjärtsvikt och om dessa överrensstämmer med gällande riktlinjer samt om hänsyn måste tas till genusskillnader. Metoden är en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som användes för att söka svaret på syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell använts.

The main purpose of this thesis is to examine how the European Union through the Directorate- General (DG) of Education and Culture, are calling forth a constructed sense of European identity amongst the citizens of the Union.It is a discourse analysis, which can be described in twofold. Firstly, it is a mapping of the European discourse; i.e. how the European Union defines the identity it seeks to mobilise. Secondly, it examines whether or not there are similarities in the European discourse of identity and the traditional nation-building discourse of national identity.According to this thesis a European identity is articulated in cultural terms, whereby its members are said to share the same values and a common cultural heritage.To bring the people of Europe closer together and to deepen awareness of their "common" history, the European Union encourages all manner of meetings and exchange schemes between Europeans. Although its goal is to develop a feeling of belonging to a shared culture, the EU is also keen to preserve the specific aspects of Europe's many cultures.

Syftet är att undersöka hur ett företag, Sveaskog, arbetar med intressentdialog i praktiken - i vilka former och med vilka syften detta kan ske. Genom att studera företagets lokala dialogmöten önskar vi skapa fördjupad förståelse för dialogfenomenet ur sändar- och mottagarperspektiv.Följande frågor ställs:- Vilka är motiven hos företaget respektive intressenterna att delta i dialogen?- Vad karaktäriserar dialogsituationen och vilka svårigheter kan formen innebära?- Hur kan mötena beskrivas i termer av symmetri/asymmetri?I undersökningen används kvalitativ metod i form av halvstrukturerade samtalsintervjuer. Intervjuer har gjorts med sju av Sveaskogs anställda samt sammanlagt nio inbjudna mötesdeltagare från ett urval möten.Studien visar att dialogen är ett värdefullt verktyg för relationsskapande, omvärldsbevakning och ökad förståelse - för både sändare och mottagare - även om idealet om symmetrisk tvåvägskommunikation och reell dialog förblir avlägsna. Ett antal fördelar och svårigheter med dialogformen har identifierats.

No abstract.

BackgroundType 1 diabetes is a chronically disease that often occurs in early life. In every year around 77.000 children in the world is estimated with type 1 diabetes. When a child gets a chronically disease it affects the whole family, specially the parents who will be the child's caregiver.AimThe aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with type 1 diabetes.MethodA literature review was carried trough based on 10 qualitative scientific articles. The articles were analyzed and two main themes and seven subthemes emerged.ResultsAll parents experienced that they needed some kind of support particularly early in their illness. They felt it was a big responsibility to take care of their child with diabetes and parents often felt anxiety and fear associated with the disease.

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst. Förutom genus användes begrepp som livskvalité, återhämtning, makt och stigmatisering för att förstå brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tilläggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra Skåne. Populationen var 76 brukare ur vilken ett slumpmässigt sample på 42 personer drogs, varav 17 brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.

AbstractVärlden förändrades 1989. Det sovjetiska samhällssystemets kollaps befäste i mångas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisågs av många författare vid denna tidpunkt, var den parallella framväxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över världen, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela världen.I vår uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det världsomspännande maktsubjektet. Detta har gjorts i två steg, där vi först fokuserar på sekretariatets repressiva makt; dess utslätning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.