SAMMANFATTNINGNatriuretiska peptider är en är en grupp proteiner som via natriuretiska, diuretiska och vasodilaterande egenskaper reglerar vätskehomeostasen i kroppen (Levin et al, 1998). De frisätts bland annat när hjärtmuskelcellerna utsätts för stress och kan fungera som biomarkör för att utvärdera hjärtsjukdom. Analysering av typ B natriuretic peptide (BNP) i blod kan komma att vara till hjälp för den praktiserande veterinären vid diagnostisering av hjärtsvikt och även vid uppskattning av grad av hjärtsjukdom. Det har även visat sig att BNP kan användas för att uppskatta prognosen hos hundar med kronisk klaffdegeneration (Chetboul et al, 2009; Moonarmart et al, 2010).Kronisk klaffdegeneration är den vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund och drabbar fram för allt små till medelstora hundar från medelåldern och uppåt (Kogure, 1980). Atrioventrikulärklaffarna, vanligtvis mitralis, blir nodulärt förtjockade med inlagring av glukosaminoglykaner och fibrosvävnad vilket leder till klaffinsufficiens.

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde.

In this paper respiratory sinus arrhythmia (RSA) was examined in relation to two kinds of threatening pictures, biological and nonbiological. Based on the results of prior research the hypothesis was claimed to note a difference between the two types of pictures regarding RSA and gender differences regarding cardiac activity due to the emotional stimulus. ECG and respiration were collected from 36 adults, 17 women and 19 men. There were no significant relationship between the different types of threatening pictorial stimuli, and no significant effects of gender were found. The results support some of the prior research on the topic but are in conflict with other.

With increased milkproduction in our dairy cattle, comes a risk for a reduced fertility. Studies performed on animals and humans have shown that it is possible to manipulate the oestrous cycle through exposure to pheromones. This means that pheromones could potentionally be used to make reproduction more efficient. To evaluate the bioactivity of the substances in question, there is need for a bioassay. In insects, pheromones can induce a changed cardiac activity.

Tissue factor (TF), a 47 kDa glycoprotein, is the initiator of the extrinsic pathway of blood coagulation and consequently of the upmost importance when damage to blood vessel occurs. The source of TF in circulation has been investigated. However, the source of TF is still not clear. One theory is that platelets express and increases the expression of TF after stimulation and the aim of our report was to investigate whether platelets really are a source for TF in circulation.Using specific primers for TF mRNA, platelets in plasma from healthy volunteers and from patients suffering from cardiac infarction were analyzed by using real-time polymerase chain reaction (PCR). Gel electrophoresis was performed after amplification of TF mRNA to verify the results.The samples were negative for TF when using real-time PCR and the few positive all had cycle threshold (Ct) values above 35.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Background: Peripheral arterial disease (PAD), as a consequence of atherosclerosis in the arteria of the limbs, affects one of ten Swedes older than 65. PAD can develop slowly and silently, and involves an increased risk for cardiac infarction and stroke. Measurement of the patient´s ankle blood pressure and calculation of the ankle-brachial index is an evidence-based method to discover PAD. Objective: To investigate how district nurses and general practitioners perceive this method of examination and experience possible obstacles to why it is not more commonly applied at primary health care centres. Method: Data collected by semi-structured interviews have been processed by qualitative content analysis with a manifest onset.

Background:The new guidelines for cardiopulmonary resuscitation states that the family should be given the opportunity to be present at the resuscitation of a close relative. A cardiac arrest is an emotional experience for the family. In addition to being part of the resuscitation effort, the nurse also needs to take care of the family.Aim:The aim of this study was to describe nurses' experiences of family presence during resuscitation.Method:A literature review has been made of 13 studies where differences and similarities were analyzed. The articles were published between the years of 2009 ? 2013Result:The nurses' experiences were divided into three categories; Factors that affect family presence, The nurse' experience surrounding the presence of the family, Factors affecting family presence in the resuscitation room.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp.

This work is about euthanasia and how to use it on horses, dogs and cats. A description for each animal is done, about when it is time, why, which methods can be used and who is allowed to use them, how and where it shall be done. The methods we have concentrated on are: - Chemical destruction and the most common drugs for euthanatize horses, dogs and cats. - Physical disruption of the brain activity by a captive bolt, only for horses. The captive bolt only makes the horse unconscious and must always be followed by cutting off the vena jugularis. Then the horse dies because of loss of blood. No matter which method used for euthanizing, the animal must be declared to be dead by the operator before other measures. The testing criteria for death: muscle relaxation and cyanosis, cessation of reflex activity and pupillary dilatation, cessation of respiratory activity and cessation of all cardiac activity.

Talking about sexuality -Medical staffs´ experiences of conversations about sexuality with patients at a cardiology unit The background of this essay is the taboo to talk about sexuality among people who suffer from some kind of illness. When a person gets ill and need medical attention, his or her life changes dramatically. The patients get treatment for their symptoms. The illness and treatment have often an influence on the patient?s sexuality.

Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.