Blohmé, P & Kristiansson, A. Förekommande attityder gällande hepatit B & C mellan diagnostiserade patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Hepatit B och C är infektioner som förekommer världen över.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

The purpose of this study has been to examine how female probation officers construct the concept of women who commit crime. This have been done by examining how the probation officers describe the phenomenon from their own point of view, how they perceive society's view of the phenomenon, how they describe the women's self-images and how their own perceptions affect the treatment of these women. To fulfill this aim the study is based on qualitative interviews with five female probation officers. We analyzed their statements by using Gender theory, Goffmans stigma term and Beckers deviant term. The result of this study shows that women who commit crime are described more as victims than offenders and that they are constructed as deviant in two ways; both in relation to the law but also in relation to their gender.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen.

This study is about relocated students in the school. Research in this area is limited and the aim is to illuminate the area by listening to different people's voices that have been close to or involved in relocations. The study was made of a qualitative method and the collection of data was through interviews. A total of eight people were included in the study. The selected municipality is located in Sweden.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women?s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? ?Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

The aim of this study in social work was to investigate Swedish part-time sex workers' experiences of selling sex, of the Swedish Prohibition of Purchase of Sexual Services Act, of people's attitudes toward selling and buying sexual services and the consequences thereof. In the analysis the Erving Goffman stigma theories were used.Three part-time sex workers described their day-to-day experiences of selling sex as well as holding an ordinary job. None of them experienced that the Prohibition of Purchase of Sexual Services Act had an immediate effect on them in their work, what bothered them most was the attitudes toward sex work from society, friends and relatives. The negative attitude forced them to live a double life. None of the sex workers had the impression that the legislation had any concrete effects on their customers.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.