Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hÄllbar utveckling. Detta som ett exempel pÄ hur hÄllbar utveckling kan prÀgla en verksamhet, utifrÄn ett resonemang att en diskurs Àr dialektiskt och bÄde formar sin kontext men ocksÄ blir formad dÀri. Navet Àr en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hÄllbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och frÀmst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hÄllbar utveckling, vilket kopplas samman med lÀrande om hÄllbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och dÀrmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket Àr Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rÀttssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har vÀxt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar pÄ för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta Äterspeglas i LVM:s omhÀndertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rÀttskÀllorna framtrÀder inte bara gÀllande rÀtt utan ocksÄ de förestÀllningar och argument som rekvisitens utformning vilar pÄ och som Àr av stor vikt för den enskildes rÀttssÀkerhet..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framstÀlls inom den svenska tryckpressen och vilken bild lÀsare kan fÄ av den hÀr skildringen. Min frÄga Àr om det finns nÄgon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara pÄ frÄgan analyserades artiklar frÄn fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna nÀr det gÀller den svenska alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Genom att analysera domstolsmaterialet frÄn rÀttegÄngen mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om ÀganderÀtt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner stÄr inför en betydelseglidning vad gÀllet begreppsparet ?Egendom? och ?Stöld?. Det har visat sig att Lockes naturtillstÄnd, varseblivningen av ?det oÀndliga? pÄ jorden, har skiftat plats; frÄn ?naturen? ut till ?cyberspace?, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition..

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohÀlsa gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna, framförallt bland flickor dÀr ohÀlsan i vissa fall har dubblerats de senaste Ären. Allt fler unga flickor ut­vecklar Ängestproblematik, sömnsvÄrigheter och sjÀlvskadebeteenden. En kontext dÀr ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt dÀr det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohÀlsa, Àr i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohÀlsa hos flickor i Ärskurs 7-9.För att uppnÄ detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i tvÄ större stÀder. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgÄngspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgÄr ifrÄn att den identitetsskapande processen i stor utstrÀckning pÄverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. VÄra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling frÄn lÄgstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i Äldrarna sju till Ätta Är och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lÀrare i skolmiljön. DÀrefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrÄn syftet att förstÄ hur bildernasmening kan tÀnkas hÀmta nÀring ur och bli förstÄeliga genom koloniala förestÀllningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhÀllet. Författaren söker i analysen svara pÄ hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstÄ dem pÄ ett nytt sÀtt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktÀr, sÄ gÄr det koloniala arvet som en röd trÄd genom materialet..

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojÀmstÀlld arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, sÄ som politiker och företrÀdare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrÄgan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete prÀglas av manliga normer. Av resultatet framgÄr ocksÄ att Sverige tagit ut en ny kurs i jÀmstÀlldhetsarbetet som prÀglas av en borgerlig diskurs..

Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med ungdomar i TrollhÀttan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. PÄ vilket sÀtt förstÄr individen sig sjÀlv i förhÄllande till gruppen dÄ gruppen pÄverkar individen i identitetsprocessen? Ett sÀtt att definiera sig sjÀlv Àr genom att kartlÀgga och förstÄ skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte Àr sÄ vet den Àven vad den Àr. Mina frÄgor Àr; hur stor pÄverkan har diskursens ordning pÄ ungdomarna; i deras sÀtt att diskutera men Àven i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhÀllet i stort?.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nÀra relation och Àr sÄledes en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats pÄ tre kvalitativa intervjuer, dÀr de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgÄtt frÄn teorier om skam, skuld och stigma för att kartlÀgga hur upplevelsen pÄverkat sjÀlvet. Scheffs teorier om sociala band har anvÀnts för att beskriva pÄverkan pÄ individens förhÄllanden till andra. Vi har upptÀckt att en monogam relation inte Àr ett krav för att otrohet ska uppfattas.

How do the police prevention methods work against juvenile delinquency? The purpose of this study is to see how the police work to prevent juvenile delinquency in two municipalities in Stockholm, SödertÀlje and Sundbyberg. Additionally, the purpose of this study is also to find out if there are any similarities or differences between the police methods the police use in these two municipalities. We have used qualitative method in which we have interviewed the police and young people from the communities. We interviewed young people to see their attitudes to the police and the area to find their perception of police work in the fields as well as the police forces attitude toward the young people.

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Till följd av Vattenfalls uppmÀrksammade investeringar i fossilbrÀnslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter Äterkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som stÄr för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frÄgan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt ovÀntat gÄr att skapa tvÄ övergripande diskurser, dÀr de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frÄgan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnÄs..

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna.

This study puts emphasis on an international discourse describing how cities frequently compete against each other, and also describing factors that cities should enhance to make themselves more competitive. The discourse in this study has therefore been used to seek understanding how three different municipalities BorlÀnge, Karlstad and Malmö strive for growth by applying central factors from the discourse on the municipalities strategic documents. What the study shows is that the central factors from the discourse strongly imprints the strategic documents, but the presence of the factors varies between the municipalities and also to what meaning that lies behind the strategic goals..