Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en Cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till Cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en Cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till Cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor.

Det är få sjukdomar som har lika stor inverkan på en människa som drabbats som just cancer. Varje år ökar antalet drabbade och cirka var tredje människa kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom många av dessa behandlingar sker på mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vårdformer att möta denna form av patienter. Då är det viktigt att veta vilken omvårdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de får. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad vid pågående cytostatikabehandling hos patienter med Cancerdiagnos.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en Cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

?En Cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, utan även patientens närstående. Cancersjukdomen kan innebära stora förändringar i vardagen för de inblandade, både psykosociala och praktiska. Hos närstående uppstår behov som kanske inte helt och hållet tillfredställs på grund av den patientfokuserade vården. Syftet var att undersöka vilket stöd närstående till en cancersjuk patient önskar.

Introduction: For the adolescent to be diagnosed with cancer could be turbulent and life may end up in tatters. A cancer diagnose affects the adolescents' relationships with parents, friends and new acquaintances. For teens that are affected by cancer, losing peer relations are a great fear and to maintain friendship can be one of several challenges during this period.Purpose: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of peer relations after being diagnosed with cancer.Method: Qualitative interviews with four adolescents were conducted and collected data were analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The result shows that peer relations got affected in both positive and negative ways. This is reported in three categories; ?Losing friends?, ?Friends matter? and ?Changed friendship?.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en Cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Bakgrund: Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta är ofta en omvälvande upplevelse som vänder livsvärlden upp och ned. Behandlingen är ofta intensiv vilket påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal kan hantera den förändrade livsvärlden hos kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att belysa den förändrade livsvärlden hos kvinnor som överlevt bröstcancer, under och efter sjukdomen.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets Cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en Cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet.

Smärta är ett komplicerat fenomen, sammansatt av både fysiologiska och psykologiska mekanismer med sina rötter i både kroppsliga och själsliga sår. Vid vård av cancersjuka barn kan därför smärtproblematiken bli mycket påtaglig och smärtan svår att lindra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelse av smärta vid cancersjukdom. Sökningen begränsades till forskning som publicerats mellan åren 1971 och 2001 och till att gälla barn mellan 0-18 år med Cancerdiagnos. Av 60 vetenskapliga artiklar svarade 15 mot syftet och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSyftet: att utifrån litteraturen beskriva föräldrars och syskons erfarenheter då ett barn i familjen får diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets Cancerdiagnos påverkade hela familjen. Föräldrarnas parrelation förändrades, friska syskon kände sig utanför och upplevde förändringar i relationen till det sjuka barnet.

I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.