Att leva med hematologisk cancer medför förÀndring av mÀnniskans livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med hematologisk cancer. Tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats analyserades med manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte sammankoppla symtom med cancer, att kÀmpa mot osÀkerhet och oro, att kÀnna begrÀnsad tillvaro och pÄverkan pÄ livskvalitén, att kÀnna behov av stöd frÄn omgivningen och att behÄlla hoppet och uppskatta livet. Resultatet visar att diagnosen beskrevs som förödande med kÀnslor av fullstÀndig chock.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Kolorektal cancer Àr den tredje största cancerformen och det Àr en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att fÄ stöd Àr viktigt, Att behandling och symtom skapar kÀnsla av oro och Att kÀmpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att fÄ sin diagnos och osÀkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Background: Every day patientÂŽs get isolated in hospitals as a consequense of infection control purposes. Physical isolation can result in lack of human contact and a new unknown environment for the patient. Those two factors can easily cause stress within the patient and create anxiety for the future. Aim: The aim of the study was to describe patientÂŽs experience of being nursed in an isolation room. Method: The method that was used was a literature research, where earlier research findings were read and put together.

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter nÀr de genomgÄtt cytostatikabehandling. Studien syftar Àven till att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som anvÀndes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, krÀkningar, sÄriga slemhinnor och illamÄende.

Inledning: Cancer Àr en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenÄrligen. Prognosen har kraftigt förbÀttrats sedan 1970-talet, framförallt beroende pÄ intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att ÄtgÀrda och förebygga cytostatikans svÄra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir mÄnga och lÄnga för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vÀnds upp och ned, pÄverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina förÀldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vÄrd, exempelvisantibiotika och intravenös nÀringstillförsel ges redan i hemmet för att underlÀtta för familjerna. Att Àvenkunna erbjuda viss cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att fÄ vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vÀnner.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga faktorer som Àr betydelsefulla inför att ge cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsÀkerhet ochvÄrdkvalitet inför en organisation av cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vÄrdpersonal? Undervisning av förÀldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för cytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samrÄd med ansvarig barnonkolog,med vÀgledning av den familjefokuserade omvÄrdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vÄrdpersonal?,?Undervisning av förÀldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att fÄ viss cytostatikabehandling i sitt hem pÄ ett sÀkert sÀtt..

Background:Approximately 300 children get a malign cancer diagnosis every year in Sweden, 80 % of them survive. Parents of the children who have a cancer diagnosis experienced that they didn't have mental health, nurses care of parents are to keep a mental health so they can handle their parent role. Nurses should meet families through their life-world because caring should be done with dignity and integrity.Aim:The aim of this study was to describe how parents experience the daily life with a child who has a cancer diagnosis.Method:The method used in this study was a literature study based on autobiography, which means analysis of autobiographies. Four books were analyzed.Results:Four categories emerged from the analysis of the autobiographies, experience of powerless, desire of a regular, experience of anxiety and fear, to experience joy and have hope.Conclusion:This study shows how life changes when a child in the family gets a cancer diagnosis and how it affected the parents. The study points out the importants to create a great relationship between the nurses and the family so they can have a good care..

Bakgrund: Gynekologisk cancer Àr ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hÀlsan. Den sexuella hÀlsan Àr viktig för mÀnniskans totala upplevelse av hÀlsa. Om den sexuella hÀlsan upplevs otillfredsstÀllande kan ett lidande uppstÄ. Syfte: Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hÀlsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementÀra vÄrden för att fÄ hjÀlp med bl.a. biverkningar och smÀrtproblematik som uppstÄr inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementÀra omvÄrdnaden Àr det som patienter efterfrÄgar. Katie Erikssons vÄrdteorier om holismen och den naturliga vÄrden har anvÀnts som teoretisk referensram. Inom konventionell vÄrd erbjuds inte tillrÀcklig lindring angÄende cancersmÀrta och biverkningar, dÀrför har patienter sökt komplementÀr omvÄrdnad.

Patienter som genomgÄtt kirurgi pÄ grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvÀr som starkt pÄverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstÀnkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första Äterbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framtrÀdde: mat och Àtande, kroppsfunktioner, ÄterhÀmtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

AbstractThe aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme ?Being safe in oneÂŽs professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care?.

Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Background: More focus has been placed towards autonomy when it comes to care and in special towards palliative care. The purpose with palliative care is to relieve and support at the end of the life. When the patient has difficulties to communicate to those around him due to his illness it is hard to preserve the patients right of self-determination. It is very important to consider the patient as autonomous during the course of the illness. Different alternatives have been developed to preserve the patient?s autonomy such as dedicate a deputy or plan the care of the patient in advance.Aim: The aim of this study was to describe, from an ethical point of view, how the patient?s autonomy could preserved at palliative care.Method: A general literature study where 11 scientific articles have been analysed from a qualitative checklist whereof the result has been discussed based on the principles of ethics.