Bakgrund: Vid palliativ vÄrd ligger fokuset pÄ patienten, medan anhöriga kommer i andrahand. Det Àr viktigt att de inte ÄsidosÀtts eftersom de utgör ett stort stöd och ger trygghetoch kÀrlek till den sjuke. I Sverige har det blivit vanligt att familjen tar hand om den döende i hemmet med stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrd. För mÄnga Àr detta en sjÀlvklarhet,medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigvÄrdarens upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende med cancer i livetsslutskede i hemmet.

Cancer Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor i alla Äldrar. Den Àr fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. SmÀrtan hos barn har underskattats pÄ grund av bristfÀllig kunskap och dÀrför inte alltid behandlats pÄ ett adekvat sÀtt. Syftet med studien Àr att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver huruvida rÀdsla kan pÄverka barns upplevelse av smÀrta vid cancerbehandling samt beskriva vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska rÀdslan och dÀrmed smÀrtupplevelsen. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturöversikt som grundar sig pÄ forskning som finns inom omrÄdet.

Enligt Barncancerfonden drabbas varje Är ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn Àr leukemi, hjÀrntumör och neuroblastom. Prognosen har förbÀttrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För förÀldrarna innebÀr det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig kÀnslor av chock, rÀdsla, skuld och maktlöshet.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, UmeÄ University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

RöntgenlÀkarna vÀljer ofta att byta undersökningsteknik för att faststÀlla misstÀnkt patologi som inte gÄr att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihÄlor) sÄ kan lÀkaren vÀlja mellan konventionell röntgen eller en datortomografiundersökning. SkÀlet Àr att diagnoser som tumör, benpÄverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strÄlning samt vilka biologiska effekter strÄlningen har pÄ mÀnniskan. Intervju har gjorts med odontologi lÀkare som berÀttat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

NÀr personer drabbas av cancer och mÄste vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas upplevelsen av vÄrdmiljön av utformning, design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vÄrdmiljön nÀr de genomgÄr behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vÄrdpersonal bygger pÄ respekt och lyhördhet, Att ha behov av att trÀffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att sjÀlv kunna vÀlja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.

Att drabbas av cancer Àr en mycket genomgripande upplevelse i livet och dÄ sÀrskilt för unga som genomgÄr stora omstÀllningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgÄr en frigörelseprocess frÄn förÀldrarna. En cancerdiagnos kan innebÀra att mognadsprocessen försvÄras med risk för isolering i det dagliga livet frÄn sÄvÀl nÀrstÄende som nÀra vÀnner. Behovet av stöd kan dÀrför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de Àr unga Àr pÄ vÀg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har nÀr de genomgÄr behandling för cancer.

AbstractTitle: Cancer in media from a gender perspectiveNumber of pages: 33 (49 including enclosures)Author: Emma KreĂŒTutor: Amelie HössjerCourse: Media- and Communication science DPeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this thesis is to investigate if there are differences between the picture given in media of women with cancer and of men with cancer. The result is aimed to give a deeper picture of how gender is represented in media.Material/Method: The method used in this thesis is discourse analysis, applied on twenty articles which contained personal interviews with women and men who have or have had breast or prostate cancer. Ten of the articles contain interviews with women and ten interviews with men. The articles were selected from criteria based on where and when they were published. They were picked from the two largest papers in Sweden, Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AF), ten from each paper, of which five were interviews with women and five with men.

Bakgrund Hela familjen pÄverkas nÀr ett barn drabbas av cancer. Det Àr sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Syfte Syftet med litteraturöversikten Àr att beskriva hur syskon till barn med cancer pÄverkas. Metod Arbetet Àr en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

Background: Borderline personality disorder is a psychiatric diagnosis that one to two percent of the population and at least every fourth patient that have received treatment at a psychiatric clinic has been diagnosed with. BPD is most common in women between teenage and early adulthood. Purpose: The aim of this literature study was to emphasize the nursing care of patients diagnosed with BPD within different perspectives. Method: A literature study was conducted to get a deeper understanding for the nursing care of patients with BPD. The search for pertinent articles, answering to the aim of the study, was done in different databases.

Background: There are many possible reasons why a patient gets a stoma and in every case it?s of importance for the nurse to adjust nursing care, information and patient education from individual presuppositions. Problem: Patient education regarding stoma self-care is an important part of the nurse?s work within stoma care. The patient is depending on the guidance of the nurse and therefore it is relevant to illuminate the importance of education regarding gaining ability to perform self-care.

Abstract          Background: End of life is difficult to establish in patients with dementia and many patients die due to complications related to the disease. To document that care are palliative in this group of patients is not common among nurses and physicians. This may depend on that the palliative course is extended and not similar to the palliative course common among patients with cancer. Aim: To describe how the registered staff in nursing homes document the care of persons with dementia in a late palliative phase. Method: A retrospective record study with a deductive approach.

Syftet med studien var att utifrÄn intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vÄrden, Sjuksköterskans bemötande samt GlÀdje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glÀdje och tillfredstÀllelse i sitt arbete.

A literature study abot the patientÂŽs experience of the meeting with the nurse.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.