Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Background: Many Swedish inhabitants origin from different countries with different cultures that may show pain in other ways than Swedes. The Swedish law stress that nursing care should be done individually according to the patient's capabilities and needs. Aim and Method: The aim of this study was to describe nurses´ experiences of encounters with patients from other cultures with pain, and also their next of kin. Qualitative interviews were carried out with seven nurses. The interviews were analysed with the starting point in Giger and Davidhizars Transcultural Assessment Model and the six phenomena: communication, space, social organisation, time, environmental control and biological diversity.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat.

Kolorektal cancer (CRC) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen med cirka 1 miljon nya detekterade fall per år. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) är ett celltyp-specifikt kärnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks på ett vävnadsspecifikt sätt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. ?-catenin är en intracellulär mediator i Wnt/?-catenin signaleringsvägen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

Bakgrund: Självskadebeteende startar ofta i tidiga tonåren men orsaken grundar sig i traumatiska upplevelser i barndomen. Beteendet är en medveten handling som utförs för att dämpa den psykiska smärtan och resulterar i en vävnadsskada. Patienterna anser sig ofta bli stigmatiserade och behandlade som objekt när de istället behöver känna stöd och förståelse från personalen i omvårdnaden. Syfte: Att belysa patienter med självskadebeteende, deras upplevelser av sitt beteende och av omvårdnadspersonalens förhållningssätt vid mötet i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

Background: Good quality of communication has a significant role and is essential in the care, and there are many factors that have an impact on the communication between nurse and patient. It is important that the interaction and communication is directed to and focused on understanding in broad sense in order to make sure that the meeting between nurse and care taker will result in something positive. Through a greater understanding the cooperation between nurse and the patient will be facilitated, which will create opportunities for both sides to be part of and contribute to a meaningful rehabilitation.Purpose: The aim of the study is to describe how the elderly patient and the nurse experience the communication within the health care, however also to identify what factors that are essential for an optimal communication.2Method: In this study the method that has been chosen is metasynthesis. The metasynthesis method implies that qualitative studies, that illustrate elderly patients and nurses perceptions and experiences of communication within health care, have systematically been reviewed and compiled to a result.Result: The analysis of the study?s results in a composition that consist of the following three themes; the patients and the nurses perspective on how information should be conveyed, the role of the time aspect in communication and the impact of the attitude on communication.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede.

This study will focus on how patients that suffer from self-injurious behaviours experience the relation between their self and body according to some professionals. The purpose is to enlighten why a person who has mental problems chooses to injure his or her body. We believe that the reason behind this is based on the early attachment between the parent and child. We also believe that a person only continues with this behaviour if he or she gains from it. The research questions this study raises are:· How does a person with self-injurious behaviour experience the relationship between their body and their self?· What is the effect of self-injurious behaviour on the body and what is the effect on the relationship between their body and their self.· How did the relationship between body and self evolve?This study is qualitative and is based on interviews from our respondents of whom all work or have worked with self-injurious behavioural patients.

One must consider cost effectiveness when deciding how resources within the health sector should be distributed. Quality adjusted life years (QALYs) are used to measure the value of different medical treatments. QALY is based on utility maximization theory, which suggests that a QALY is always a QALY regardless of who receives it. Therefore, a produced QALY is worth the same regardless of the age or the initial health of the patient. Previous research has shown that these assumptions do not seem to fit the real preferences of individuals.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people?s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences.Method: A sample of 362 patients with unstable coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months.