Cancer mammae är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor världen över. Etiologin är för närvarande relativt okänd. I decennier har det förts en diskussion huruvida kost har ett samband med denna fruktade cancerform. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa litteratur rörande omega 3 och omega 6 för att undersöka om det finns ett samband med cancer mammae. Litteraturstudiens metod grundar sig på Forsberg & Wengström (2010).

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with theloss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitativemethod using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman?s coping theoryand Folkman?s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers?experiences were very individual.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using Carnevali´s thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies..

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav påsjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt ochpersonligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte ärtillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage varaytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vidsymtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektivaktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem ochpsykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter förlindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement försjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. Ilitteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar.Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsameffekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livetsslut.

Background: Cancer is the most common cause of death among children in Sweden. The disease and the treatment cause suffering among the children, which also affects their parents. Research has shown that parents of children with cancer have poorer health. It is the nurse?s responsebility to help, not only the child, but also the parents in their difficult situation.

Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens? life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient?s perception of information provided by healthcare personnel.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose. Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011. Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice. Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care. Further studies are required to determine what may be the reason to that..

Alternative splicing is a process that partly rejects the common definition of a gene ? that one gene codes for one specific protein. By variable combination of coding regions (exons) and exclusion of non-coding regions (introns), formation of several different mRNA-transcripts, and consequently several different proteins, can derive from the same gene. Alternative splicing is an important condition for the development of complex life forms, but it is also a highly sensitive process and inaccurate splicing is the cause of approximately 15 % of mutations that cause genetic diseases. This article presents four genes, BRCA1, BRCA2, ER? and ER?, and inaccurate splicing of these genes increases the risk of developing cancer, particularly breast cancer and ovarian cancer.

Cancer är en vanlig sjukdom som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med inom slutenvården. På vårdavdelningar vårdas patienter med cancer parallellt med andra patientkategorier. Sjuksköterskor slits mellan olika patienter med olika behov. En viktig uppgift för sjuksköterskor är att skapa en god relation till patienten i vårdandet. Det innebär att vara nära, stödja och ge patienten en möjlighet att bearbeta sin situation.

Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky?s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM).

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar årligen i cancer. Cancerbeskedet påverkar såväl den sjukdomsdrabbade som de närstående. Därför är det viktigt att tillräckligt känslomässigt stöd och information ges även till de närstående. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes behov av information och känslomässigt stöd då anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger på fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och två artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människansnatur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har denstor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbascirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en avde mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen ochbehandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten ochgenom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studievar att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer.

There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated.